tisdag 29 augusti 2023

Så gör extremhögern för att få tyst på mig

Så gör extremhögern för att få tyst på mig

Syftet är att kunna anklaga granskande journalister för att vara kriminella

Läs artikeln här




fredag 16 december 2022

De flesta tror nog precis som Lamotte att man kan göra som man vill...

 

Opinionsbildaren Joakim Lamotte fälldes på torsdagen för grovt förtal vid tingsrätten i Göteborg. Han ska ha yttrat sig nedsättande mot en medarbetare på Nähatsgranskaren. Foto: SVT
Joakim Lamotte fälls för grovt förtal

UPPDATERAD IGÅR 21:12PUBLICERAD IGÅR 17:20

Opinionsbildaren Joakim Lamotte fälldes på torsdagen för grovt förtal vid tingsrätten i Göteborg. Detta efter en lång rad Facebookinlägg som Lamotte publicerat om en av medarbetarna bakom organisationen Näthatsgranskaren.

Organisationen Näthatsgranskaren skriver på sin hemsida att de ”arbetar för att minska hatbrott och kränkningar på internet”. Det är i den organisationen personen som i dag mötte Joakim Lamotte i rätten är aktiv.

Det är inte första gången medarbetaren tar strid mot just de inlägg som rättegången på torsdagen handlade om. Inläggen, som har publicerats från 2018 och framåt, har i flera fall spridits vidare av andra personer. I flera fall har även dessa anmälts för förtal och fällts.

Döms för grovt förtal

I inläggen har Joakim Lamotte beskrivit Nähatsgranskarens medarbetare på ett nedsättande vis.

Frågan på torsdagen var om rätten skulle gå på Joakim Lamottes linje – att Näthatsgranskarens medarbetare är en offentlig person och att inläggen därigenom bar relevans och allmänintresse. Eller, att det rörde sig om förtal.

Rätten valde att gå emot Lamottes argumentation och menar att inläggen är förtalsgrundande och att Joakim Lamotte inte borde ha publicerat uppgifterna. Lamotte döms för grovt förtal och ska betala dagsböter på 30 000 kronor samt 20 000 kronor i skadestånd till målsäganden.

”Kommer aldrig backa”

– Jag står för allt jag skrivit och jag ångrar ingenting. Jag står rakryggad genom detta, det är inte jag som ska skämmas, säger Joakim Lamotte till SVT Nyheter Väst.

Vid sidan av det ska Lamotte även betala rättegångskostnaderna för motparten. En summa på nära en kvarts miljon.

– Det får vara värt varenda öre. Jag kommer aldrig backa för sådana här människor.

Joakim Lamotte har ännu inte läst domen när SVT når honom på telefon och han kan därmed inte svara på om han ska överklaga. Han nekar till brott och menar att det han gjort varit försvarbart.

__________________________________________________________________

Flera av dem som delade hans kommentarer har också dömts att betala skadestånd för förtal.
Se tex inlägget om Ramona.
När man delar är man plötsligt publicist. Vem kunde anat det...? 
Men egentligen är det ju självklart. 
__________________________________________

Tidningen Journalisten


Joakim Lamotte döms för sju fall av grovt förtal


Hovrätten för Västra Sverige fastställer den fällande tingsrättsdomen mot debattören och journalisten Joakim Lamotte.

text Hanna Lundquist
publicerad 25 september 2023

Som Journalisten rapporterat fälldes Joakim Lamotte i december för grovt förtal i Göteborgs tingsrätt. Lamotte döms för en serie Facebookinlägg han gjort om Tomas Åberg på organisationen Näthatsgranskaren.

Idag föll domen i hovrätten. Hovrätten bedömer att sju Facebook-publiceringar som Lamotte gjort innehållit uppgifter som utgör förtal. Bland annat påståenden om att målsäganden begått brott och benämningen ”fullblodsmytoman”.

Hovrätten dubblerar det skadestånd som Lamotte döms att betala, till 40 000 kronor. Rätten bedömer att brotten har ett straffvärde som motsvarar ett kortare fängelsestraff, men att påföljden ska stanna vid villkorlig dom och dagsböter.

onsdag 2 februari 2022

– Hat, hot och trakasserier som riktas mot journalister utgör ett allvarligt demokratiproblem.

Förslag om stärkt skydd vid hot och våld
Publicerad 2 feb 2022 kl 09.40

Det behövs förstärkt straffrättsligt skydd för hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänsten, räddningstjänstpersonal och utbildningspersonal inom skolväsendet som utsätts för hot och trakasserier, enligt ett förslag som lämnas över till regeringen.

Text TT

För att åstadkomma det föreslår utredaren Anne Rapp, som har haft i uppdrag att se över skyddet mot hot och våld för personer med samhällsviktiga funktioner, att det införs två nya brott.

Det handlar om våld eller hot mot utövare av viss samhällsnyttig funktion samt förgripelse mot utövare av viss samhällsnyttig funktion. I båda fallen ska det finnas ett grovt brott.
Skärpt syn

Våld eller hot föreslås ge böter eller fängelse i upp till två år och grovt våld eller hot fängelse i minst ett och högst sex år.
– Införandet av förslagen skulle innebära en skärpt syn på redan brottsliga gärningar, säger Anne Rapp på en presskonferens.
– Förslaget är att straffskalorna ska vara samma som för motsvarande brott mot myndighetsutövning.

Anne Rapp har också haft i uppdrag att se över skyddet för journalister och andra som använder sig av sin yttrandefrihet.

”Demokratiproblem”

Förslagen lämnas över till regeringen där justitieminister Morgan Johansson (S) och kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) ska bereda förslagen för att om möjligt göra lag av dem och skärpa straffen för personer som hotar eller använder våld mot tjänstemän och journalister.
– Som minister med ansvar för demokrati och mediefrågor ser jag arbetet med att värna yttrandefrihet och fria ordet som en av mina viktigaste uppgifter, säger Jeanette Gustafsdotter.

– Hat, hot och trakasserier som riktas mot journalister utgör ett allvarligt demokratiproblem. Nyhetsjournalister råkar värst ut och det är rapporteringen av vissa ämnen som innebär störst risker.

torsdag 22 april 2021

Av ren välmening hoppas jag att Sigmag förblir stängt...

En vän har gjort mig uppmärksam på två meddelanden från Sigmag.se som ju huvudsakligen ägnat sig åt att avslöja anonyma dyngspridare på avloppsdiket Flashback. De har avslöjat folk och på olika sätt straffat dem, troligen mest genom elaka uthängningar. 
Jag har i ärlighetens namn inte följt dem så noga men ungefär så har det varit. 
Det har inte varit snyggt. 
  • Särskilt som de ibland har hängt ut fel och/eller helt oskyldiga personer som aldrig har skrivit en enda stavelse på Flashback.
  • Särskilt som de även har låtit ytterst suspekta individer sprida falsk och obefogad smutskastning om såväl levande som döda på denna plattform. 
Finns det fog för sådan verksamhet?
Nej, det gör det inte. 

Men jag förstår drivkraften. 

En av personerna bakom Sigmag har varit omskriven i media och i samband med det även blivit utsatt för smutskastning på Flashback. 
Vem har förresten inte varit det?! Jag vet precis hur det känns. Man måste hålla sig i skinnet ändå. 
 
Flashback är ett avskyvärt hörn av internet. Men alla anonyma kommentatorer med olika nick kan knappast ha förtalat nämnda person. Ändå har de drabbats. 

Det finns inget hedervärt med hämnd. 
Hämnd är heller ingen förmildrande omständighet för brott. 
Och Sigmag har knappast sopat rent framför egen dörr innan de angripit andra. 

Något har emellertid hänt. 
Jag har hört av andra att den så kallade nättidningen (med utgivningsbevis) har stängt.
Någon har kanske tröttnat på förföljelserna och stämt dem? 
Vad vet jag?

Nu har de tydligen även stängt sitt Twitter konto. Orsaken anges vara två hackingförsök den senaste veckan som lyckats - trots ett lösenord på 60 tecken utan några ord. 
Se själva:


Det är för jävligt!
Det tycker jag verkligen. 
Hackare ska sättas åt. Hårt. 
Sociala medier är ingen barnlek. 
Det finns många skoningslösa krafter i zyberrymden som förstör för alla andra. 

Ett stort antal dörrar till rum med fult innehål står på vidöppen glänt, jag vet...
Men jag hoppas ändå att Sigmag förblir stängt.
Innehållet är otäckt. Och företeelsen ofrisk.  

De har hållit på några år. 
Har vi tur så har de fått sin hämnd och kan känna sig nöjda. 
Har vi tur så kan de gå vidare nu utan Sigmag vars hotelser, förföljelser och uthängningar minst sagt förskräcker. 
Har vi tur så innebär stängningen att de suspekta individer som lurat dem att publicera åtalbar smörja nu är hemlösa. Då kan vi åtminstone hoppas att de misslyckas hitta andra publicister att utnyttja. 
 
Innan lagens långa arm slutligen slår till den sortens verksamhet med våldsam kraft. 
För en vacker dag gör den det. 
Och då hjälper inga utgivningsbevis. 

lördag 25 januari 2020

Riv upp domen mot Ramona Fransson och ge oss tydliga regler!

Bildresultat för ramona fransson
Författaren Ramona Fransson
Domen mot författaren Ramona Fransson är i mina ögon väldigt ogin. 

Hon har förlitat sig på Joakim Lamottes förträfflighet och som de flesta av oss varit okunnig om yttrandefrihetens fastslagna begräsningar. 

Ramona Fransson har med andra ord handlat i god tro. Om hon absolut ska dömas till ett skadestånd så borde det ha stannat vid ett symboliskt lågt belopp på högst 200 kronor. Om inte annat så för att förhindra att motparten TÅ sätter den här sortens stämningar i system.  

Ramona har nu dömts att betala ett skadestånd på 10 000 kr samt rättegångskostnader på 3 423 kr. Jag kan bara hoppas att advokaten ställer upp pro bono. 
Ramona har meddelat att de tänker överklaga. Bra det! Jag håller alla mina tummar. 
Läs mer om målet av Ramona här.

Förtal
Jag tycker emellertid att Göteborgs tingsrätt har gjort en korrekt bedömning av Joakim Lamottes text. Den är förtal och möjligen också ett grovt sådant. 

Hur kan det då komma sig att polisanmälan mot Joakim Lamotte avskrevs av polis och åklagare medan Ramona Fransson åtalades och dömdes att betala skadestånd för att hon delade hans text?

Svaret är troligen enkelt. 
Förtal åtalas endast - utom i mycket extrema undantagsfall - av Justitiekanslern. Andra åklagare åtalar som regel inte för förtal. Varje sådan polisanmälan brukar komma tillbaka avskriven med vändande post. Att Joakim Lamotte klarade sig undan med blotta förskräckelsen den 24 april 2019 är alltså inte förvånande.  

Ramona Fransson blev i stället - rätta mig om jag har fel - stämd civilrättsligt i så kallat förenklat tvistemål av den förtalade TÅ och dömd att betala skadestånd för att hon delat (publicerat) Demottes förtalstext. Detta förfaringssätt kan vara satt i system av TÅ. En annan person som har delat Lamottes text har, enligt uppgift, nyligen dömts av Stockholms tingsrätt att betala 15 000 kr i skadestånd till honom.  

Joakim Lamotte skriver:
- Polis och ansvarig åklagare i Göteborg ansåg att mina reportage inte utgjorde förtal och valde att lägga ner ärendet utan att inleda förundersökning.
Det är ren galematias.
Varken polis eller ansvarig åklagare gjorde den bedömningen. De har möjligen motsatt sig ett allmänt åtal, dvs en process på skattebetalarnas bekostnad.

Av detta följer att Joakim Lamotte sannerligen inte går säker. TÅ kan när som helst stämma honom för samma text trots att polis och åklagare lagt ner ärendet. Lamotte kommer att få ett elände redan i första skedet av processen - när han ska bevisa att hans påståenden är sanna.

Joakim Lamotte skriver:
- Nu har han (TÅ) gått ut i media och hotar att stämma mig om jag inte förlikas med honom. TÅ:s krav skulle kosta mig hundratusen kronor och dessutom vill han att jag ber offentligt om ursäkt till honom. Min kommentar är enkel. Jag kommer inte gå med på någon förlikning.

Det kan han lugnt bara strunta i. Blir han stämd som Ramona Fransson kan det på sin höjd bara bli tal om ett halvt basbelopp.*


Förtalstexten
Men låt oss för all del titta lite på Joakim Lamottes text om TÅ som Ramona Fransson alltså delat. Jag redovisar den av förståeliga skäl inte i sin helhet.

Låt mig först fastställa följande:
1. Journalist är inte en skyddad titel. Jag ifrågasätter inte Joakim Lamotte men vem som helst kan kalla sig journalist. Titeln journalist bör följaktligen inte ge något automatiskt skydd i fråga om vare sig förtal eller andra brott. Det kan däremot journalistisk text ge. 
Ramona skriver att Joakim Lamotte är en erkänd journalist. TÅ håller inte med. Det gör inte jag heller med tanke på hur hans text ser ut. 

2. Den aktuella texten är inte en journalistisk artikel. 
Det är en berättande text baserad på ogrundat skvaller (se nedan) utan varje form av journalistik. 
Lamotte skriver i jag-form och framför dessutom sina egna personliga åsikter om TÅ vilket en journalist aldrig gör. Den aktuella texten kan föjaktligen inte passera som ett journalistiskt arbete.   

3. Texten består till allra största delen av vilda spekulationer och genuint skitprat. 
Eller vad sägs om följande:
  1. Det är sedan tidigare känt att...
  2. Efter att min text publicerades blev jag nedringd av personer med god insyn i TÅ:s liv...
  3. Efter att ha suttit i telefon en hel dag med många människor framträder en bild som...
  4. Gemensamt för människorna jag pratar med är att de beskriver TÅ som en fullblodsmytoman. 
  5. Jag får även veta att TÅ tidigare... ... för att försöka dölja sina förehavanden. 
  6. När jag pratar med personer inom polisen som jobbat med honom framträder dock en annan...
  7. Enligt flera källor övertalades TÅ sluta då han inte gick att ha kvar...
  8. Det berättas om hur han ... för att trakassera människor som han ansåg sig ha något otalt med. 
  9. Kollegorna ville inte ha med honom att göra.
  10. Droppen blev när han avslöjades med att ... 
  11. Enligt mina källor fick TÅ ekonomisk ersättning... 
  12. Andra personer beskriver honom som en bluffmakare som konstant lurar människor...
  13. Det vittnas även om hur han haft personer på gården...
  14. En person som under många år befunnit sig i TÅ:s närhet är övertygad om att...
Joakim Lamotte påpekar för säkerhets skull att alla dessa personer har valt att vara anonoma. De kan alltså inte stå för sina ord - om de ens existerar vilket vi inte har någon garanti för. Joakim Lamotte skulle därför inte ha citerat dem. Det är det trista med anonyma uttalanden. De kan inte kontrolleras och kan därför inte användas. Citaten ovan och det som följer är med andra ord att betrakta som rent skitprat. Det är inte journalistik. 

Det finns, enligt min mening, ett antal "fakta" i Joakim Lamottes text som det hade varit befogat att skriva om efter kvalificerat gräv: 

1. TÅ och hans djurhållning kan möjligen vara intressant lokalt förutsatt att det finns en dom och/eller myndighetsbeslut att hänvisa till. Mycket tveksamt om TÅ kan/ska nämnas vid namn dock.  

2. Frågan om varför SVT anlitar TÅ som expert är berättigad mot bakgrund av det som berättas förutsatt att det kan styrkas. Lamotte borde i så fall ställa SVT mot väggen. Det är journalistik. 

3. Vad är Näthatsgranskaren? Vem är TÅ? Hur stor är hans roll i sammanhanget? Varför får de så stora statliga bidrag? Varför får de bidrag överhuvud taget?
Detta är värt ett rejält gräv för publicering i tex kvällspressen. Lamotte borde gräva fram sanningar som går att belägga och därefter ställa berörda myndigheter mot väggen. Det är journalistik.

Joakim Lamotte menar att stämningen och domen mot Ramona är ett hot mot såväl fri journalistik som yttrandefriheten. Det är rent nonsens! Journalistik ska vara sann så långt det bara går. Det har ingenting med frihet att göra. Skvaller och skitprat som inte kan beläggas kan vara förtal och ska följaktligen inte kallas något annat. Yttrandefriheten har sina absolut nödvändiga begränsningar. Det är inget nytt. Något hot mot den föreligger alltså inte.  


När rättsväsendet tvingas utöva privatpersoners sug efter hämnd och pengar...
Man måste samtidigt ifrågasätta TÅ:s metod att systematiskt använda sig av förenklade tvistemål för att klämma åt folk. Det är att missbruka skattebetalarnas pengar. Det kan i värsta fall också leda till att möjligheten måste tas bort vilket skulle drabba dem som har det allra sämst. Men jag ska återkomma till det i ett annat sammanhang. 


Internet skriker efter regler
Vi har nu upplevt ett drygt decennium av rena rama Vilda Västern på internet. Tonen är ofta hård och och skoningslös. I synnerhet från dem som agerar anonymt. Ytterst få har ägnat en tanke åt vad som är tillåtet att skriva och inte. Vi är trots allt vana vid vår yttrandefrihet och tror att den omfattar allt. Att den har sina högst berättigade begränsningar har de flesta av oss aldrig ägnat en tanke. Yttrandefriheten är, som sagt, inte i fara, om nu någon trodde det. Den är vad den alltid har varit.  

Vi har med internet fått en helt ny värld av kommunikation än den vi växte upp med och har vant oss vid. Det vi sa förr stannade oftast vänner emellan. Skvaller nådde på sin höjd grannen eller dennes granne. Det vi skrev hamnade måhända på papper som skickades i brev eller förblev privat. I dag sprids varenda kommentar sekundsnabbt över hela världen. Och inte går det att ta bort heller, sägs det. 

Det är därför hög tid att vi alla får de verktyg som krävs för en vänligare värld på internet. Någon måste dra upp riktlinjer åt oss, bestämma var gränserna ska gå och informera oss som inte har tänkt längre än näsan räcker. Vad kan man skriva och vad kan man inte skriva? Vad kan man dela och vad kan man inte dela? Hur granskar man källorna och hur uttrycker man sig för att inte såra eller bli stämd. Det är förmodligen ytterst få som förstår att man vid delning av en annan persons text själv blir publicist och ansvarig utgivare.

Som nu Ramona Fransson.

Jag tycker därför att det är fel att döma den ena hit och den andra dit medan åter igen andra går helt fria från ansvar på grund av exempelvis utgivningsbevis till en prislapp på ca 2000 kronor. De flesta har inte en aning om att man plötsligt för att blogga och skriva på facebook måste kunna hantera en massa lagar.

Möjligheten att agera helt anonymt måste dessutom tas bort. Var och en måste kunna ställas till svars för vad han eller hon torgför.  

Jag välkomnar en offentlig debatt, tydliga lagtexter och rensning av all gammal skit på nätet. Kanske kunde man dra ett symboliskt streck i år och slå fast att från och med 2021 - när ingen längre förhoppningsvis svävar i okunnighet om vad som gäller - läggs inga fingrar emellan för den som bryter mot reglerna.

* Jag har nu läst TÅ:s brev till Lamotte i tidningen Para§raf. 
Det är inte riktigt så formulerat som Lamotte skriver. Det är hemskare och mera utstuderat än så. Om Lamotte inte gör som TÅ vill så kommer inte bara han - utan även de ca tusen andra personer som också delade hans förtalstext - att stämmas.
Detta blir en hård nöt för rättsväsendet att knäcka.
Till enormt höga kostnader för skattebetalarna!
Det är, enligt min mening, inte rimligt att privatpersoner tillåts bedriva den här sortens hämndattacker och kanske utpressning mot andra människor med hjälp av våra domstolar. Det är ett missbruk som, enligt min mening, absolut måste såväl granskas som stoppas och helst också lagföras.
Monica Antonsson
Journalist

Hör också SR:s Medierna om detta fall.
Läs även om Näthatsgranskaren i Katerina Magasin.

PS.
Jag läser på Näthatsgranskarens facebooksida ett inlägg från 5 april 2019:
423 ANMÄLNINGAR TILL ÅTAL OCH 333 AV DESSA HAR GÅTT TILL FÄLLANDE DOM, ANDRA VÄNTAR PÅ AVGÖRANDE. 236 PERSONER HAR DÖMTS, NÅGRA TILL FÄNGELSE.
Att vara "näthatare" och begå brott på sociala medier är inte längre lika riskfritt.
Vi behöver en nollvision för hat och demokratibrott på sociala medier. Nätet ska inte vara en fristad för dessa brott.
Vad i all världen är detta?!
Är Näthatsgranskaren en (1) persons privata företagsidé?
Vilken statlig myndighet anslår i så fall pengar till det?
DS.

måndag 16 december 2019

Sajten Mrkoll bröt mot GDPR – krävs på 35 000 euro

Sajten Mrkoll bröt mot GDPR – krävs på 35 000 euro

Sajten Mrkoll, som publicerar personuppgifter om svenskar över 16 år, krävs nu på 35 000 euro för brott mot kreditupplysningslagen och dataskyddsförordningen. Detta enligt beslut från Datainspektionen.


Via tjänsten, som har personuppgifter om cirka åtta miljoner personer, kan man bland annat ta reda på någons adress, telefonnummer, personnummer och om personen har åtalats för brott eller varit part i en rättsprocess.

Uppgifterna är offentliga handlingar. Om du inte har skyddade personuppgifter har sajten ingen skyldighet att plocka bort dig från databasen. Sajten har, likt andra katalogtjänster, utgivningsbevis (se faktaruta) vilket ger den samma grundlagsskydd som mediers nätpubliceringar, och grundlagen står över EU:s dataskyddslagstiftning GDPR.

Men under december 2018 till april 2019 publicerade sajten uppgifter om att personer saknar betalningsanmärkningar, vilket Datainspektionen räknar som kreditupplysning. Man anser att sajten då omfattas av kreditupplysningslagen och GDPR, och då inte hade tillåtelse att publicera uppgifter om lagöverträdelser.

– De halkade in i kreditupplysningslagen. Det var inte vad de tänkt och de anser inte att de sysslar med det men det tycker vi, säger Hans Kärnlöf, jurist vid Datainspektionen.
Kan fortsätta som den är nu

Sedan april 2019 publicerar Mrkoll inte längre uppgifter om betalningsanmärkningar.

– Som det ser ut i dag är det inte kreditupplysning, de kan fortsätta med den verksamhet de har nu, säger Kärnlöf.

Sajten lyder nu återigen under grundlagen och kan fortsätta publicera uppgifter om lagöverträdelser. Sedan maj 2018, när GDPR trädde i kraft, har Datainspektionen tagit emot cirka 750 klagomål mot sajter med utgivningsbevis, till exempel Eniro, Mrkoll, Ratsit, Merinfo och Lexbase. Man vill ha bort sina personuppgifter från sajterna, men sajterna har ingen skyldighet att plocka bort dem. De är grundlagsskyddade genom att de har utgivningsbevis.

Hur ser Datainspektionen på att dessa sajter får utgivningsbevis?

– Vi har många gånger gjort invändningar mot det, att det åsidosätter dataskyddsförordningen. GDPR är ju EU-gemensam för alla länder. Man kan ifrågasätta om vi lever upp till kraven i och med att jag kan köpa ett utgivningsbevis utan att behöva ta hänsyn till GDPR.

Myndigheten anser framförallt att det är integritetskränkande att uppgifter om lagöverträdelser publiceras.

– De söktjänsterna ska omfattas av GDPR och inte av grundlagen.

Företaget delar inte Datainspektionens bedömning och i en kommentar till beslutet skriver Mrkolls vd bland annat att ”Mrkoll.se redogjorde aldrig på individnivå kring huruvida en person hade en betalningsanmärkning eller inte, varför informationen var oanvändbar i ett kreditupplysningsändamål.” Man har inte bestämt sig än för om man ska överklaga beslutet eller inte.”

UTGIVNINGSBEVIS


Myndigheten för press, radio och tv beviljar utgivningsbevis för databaser.
Utgivningsbeviset innebär att man får samma grundlagsskydd för yttrandefrihet som medier har för sina publiceringar på nätet.
Krav som ställs är bland annat att man har en ansvarig utgivare, att databasen är tillgänglig för allmänheten och att den inte kan ändras av någon annan än redaktionen.
Myndigheten ska i sin bedömning inte ta ställning till vad som publiceras, i vilket syfte och vem som står bakom publiceringen

Källa: Myndigheten för press, radio och tv.

lördag 4 maj 2019

Monica om stalkers...


Intervju:
Christer Ottosson, Fredagsmagasinet, Radio Österåker
Den 3 maj 2019.

Se också Sverige idag i SVT om Elisabeth
som var drabbad av en stalker i 40 (!) år innan rättvisan äntligen gjorde sitt.
(Först i programmet)

För jävligt!

Expert: Forskaren Susanne Strand,
docent i kriminologi, Universitetet i Örebro

Tack Tommy Aperia för ljudfilen!

måndag 18 mars 2019

Internetkörkort en mycket god idé.

Jag blir ibland - inte ofta men ibland - uppmanad att läsa något i Folke. Jag delar deras avsky för Flashback så det brukar jag göra om någon föreslår det. I dag hamnade jag på en sida om internetkörkort som lösning på problemet med anonymitet på nätet och vad det ställer till med.

Internetkörkort är en mycket bra idé, tycker jag. Alla skulle vårda sitt språk och ingen utom de allra galnaste skulle roa sig med att förtala andra om de måste stå för det personligen.

Skribenten på Folke utlovar hämnd för oförrätter som drabbat henne på Flashback. Något sådant drivs inte jag av. Ur hämnd kommer ingenting bra. Dessutom är risken alldeles för stor att man i förlängningen bara drabbar sig själv. Det ska bli intressant att följa utvecklingen.

Och jag håller, som sagt, med om att ett krav på internetkörkort - så att ingen kan agera anonymt - vore av godo.

Skribenten på Folke kallar Flashback en illusion. Jag kallar det en sopstation eller avskrädesdike. Sådana gör sig bäst nedgrävda i Glömskans rike. 

söndag 3 mars 2019

Lisa Bjurwald skrev boken: Skrivbordskrigarna



Om Anders Bering Breivik. Hur han blev den han blev?
En person som inte har rört sig i de klassiska kretsarna. Det är ingen som har varit på vit maktkonserter, det är ingen som säkerhetspolisenhar haft koll på på något sätt. Hans radikalisering har skett helt och hållet på internet. Han är ju tyvärr då exempel på den ultimata skrivbordskrigaren. Den som verkligen går hela vägen, går från att vara en normal person och faktiskt går hela vägen till att bli en av Europas värsta terrorister och använder internet som sitt on-line-universitet i stort sett.
han pratar ju precis som alla de här  personerna som jag läser varje dag. Mångkulturismen är en stor fara, islam håller på att ta över Europa. Det är ju ord för ord sånt som jag har läst i kommentarsfält på främlingsfientliga sajter och det är det som är så oerhört otäckt. Vem av alla de här personerna som låter exakt likadant skulle kunna bli nästa Breivik? Vem är det som bara skryter och vem är det som kommer att gå från ord till handling? Han skiljer sig inte. Han är identisk med hundratals andra röster som jag hört (på internet).

tisdag 23 oktober 2018

Jag kan inte tänka mig ett sjukare exempel på näthat...

Åtminstone inte just nu.
Jag är i total chock!

För snart tio år sedan skrev jag boken "Mia - Sanningen om Gömda" som gav upphov till en enorm debatt. Jag avslöjade nämligen att Liza Marklunds och Mia Erikssons böcker Gömda och Asyl är en bluff. Det slutade med att de påstått sanna böckerna av Bibliotekstjänst omklassificerades till fiktion vilket innebar att de fick byta hylla på Sveriges alla bibliotek. Det räckte för mig.

Debatten förde emellertid med sig att landets mest extrema feminister rasade mot mig för att jag hade avslöjat en av deras frontfigurer. Det hjälpte liksom inte att jag själv - som alla normalt tänkande människor - också är feminist (läs: humanist). Jag hade avslöjat ett tämligen grovt bedrägeri vilket inte hade ett dyft med kön och könsroller att göra. De extrema feministerna var följaktligen helt fel ute. Det fick emellertid den så kallade papparättsrörelsen att sluta upp bakom mig vilket i praktiken var ett långt värre öde. Hade jag anat hur starkt deras hat mot såväl kvinnor som samhället i övrigt är så hade jag dragit mig tillbaka. Dessvärre gjorde jag inte det och när de upptäckte att jag inte instämde i deras hat blev jag själv föremål för detsamma. Det är det otäckaste och mest otroliga jag någonsin stött på.

I samband med min medverkan i Debatt den 15 januari 2009 gjorde en av dessa pappor, Joakim Ramstedt, en film för sin Youtube-kanal i vilken han krossar såväl programmet som flera av de medverkande samt öppet ger prov på papparättsnissarna gränslösa hat. Jag har just upptäckt det och är, som sagt, i chock. Jag tittar mellan fingrarna och vill bara gråta över de här vidrigheterna signerade Joakim Ramstedt och som han erbjuder alla att dela.

 



     Publicerades den 24 jan. 2009


The truth about buried alive (Gömda) was debated on Swedish TV. Listen to one of swedens Top politicians say that she don't give a damn about the truth. The cause goes first...This is an edited Rock'n'roll version

fredag 12 oktober 2018

Sociala medier är vår tids galgbacke...

Det skriver Anitha Cleménce i en debattartikel i Aftonbladet.
Influencer och debattör, kallar hon sig.
Du hittar artikeln här.

Och hon har rätt...

Anita och Ann Söderlund gjorde nyligen en podd där de tog upp kroppen och samhället, vikt, övervikt och fysiska följdsjukdomar och en massa annat. De gjorde misstaget att röra ihop det med kroppsaktivism som inte har något med hälsa att göra, fick de erfara. Det berättades med en nästintill militant ton och allt som sades i podden förvanskades. Man uppmanade till bojkott av deras konton och vägrade förstå att det som kallades kroppspositivism var ett positiva budskap.

- Det gick så långt att man påstod att vi sagt att feta människor inte har något existensberättigande. Ingen gick till källan, en like eller en likes åsikt räckte för att få vatten på sin kvarn och fort gick det. Sen kom andra in, snett från vänster som varken lyssnat på podden eller läst vad det handlat om, utan sådana som bara gillar att tycka. Helt plötsligt fick de en legitimerad lucka att hata lite.

Anitha berättar att hon satt hänförd av det som utspelades och hur lite bränsle behövdes för att tända denna brinnande majbrasa i blöta oktober?

- Jag har själv, vid flertalet tillfällen sett hur man söndrar och skändar en potentiell opposition till fördel för sin egen åsikt, alla medel är tillåtna.

Allt ska hängas ut på nätet. I synnerhet dem som inte håller med om ens åsikter.

- Men mellan raderna kan jag ändå skönja en bräcklig generation som måste ha stöttning av varandra i gruppen för att lita på sin egen åsikt, för att därefter agera domstol

All form av motstånd och oliktänkande skräms med vrede, uthängning eller bojkott av konton. De som tycker fel, ska förgöras till minsta beståndsdel. Det resulterar i sin tur att det offentliga rummet så sakteliga trasas sönder.

Allt fler avstår från att yttra sig i det offentliga rummet. De vågar inte för risken att bli förföljda och trakasserade.

I sociala medier råder den digitala gränsen. Man kontaktar direkt den som man blir arg, glad, irriterad, kåt eller kränkt av. Känslorna har tagit kontrollen.

I sociala medier kan oliktänkande landa i ett livslångt fiendskap.

Vi har samma hjärnor som människorna på medeltiden – den enda skillnaden är att sociala medier har blivit vår galgbacke.

Tack för den Anitha Cleménce!
Det är så sant som det är sagt. 
Tyvärr...

Läs hela debattartikeln här.

måndag 24 september 2018

Online-Stalking. Ny lag behövs!

Jag har just sett ett avsnitt av Dr Phil som gav mig deja vu-feelings. Jag känner igen alltihop. Exakt. Jag vill därför här i näthatsblobben berätta om: 

Säsong 15 Avsnitt 164

I´m Afraid My Online Stalker Is Going to Kill Me

Rick hävdar at than är trakasserad och förföljd av Leonard, en man han aldrig träffat I verkligheten. Leonard ska ha lagt upp hundratals videoklipp på internet där han beskyller Rick för att vara pedofil.


Rick är utsatt för en Online Stalker – Leonard – sedan 6-7 år.
Orsak:
Leonard hatar Rick som har framgångar som rappare på nätet.
I sitt sjukliga sinne har Leonard studerat Ricks texter på nätet och dragit felaktiga slutsatser. 

Leonard har i och med detta tagit sig rätten att peka ut Rick för allehanda brott och kallat honom pedofil. Han har ringt upp Ricks hustru och påstått att han är otrogen lika väl som han har hotat våldta dottern och göra hamburgare av hans son krymplingen.

Leonard har med andra ord sett det som sin skyldighet - och rättighet - att med en sjuhelvetes smutskastningskampanj ”avslöja” Rick på nätet.
Som om det inte vore nog har han alltså även gett sig på familjen.
   
När Leonard ställs mot väggen vänder han på steken som den djävul han är. Det är han som är förföljd av Rick, påstår han. Inte tvärtom. Det är ett ondsint drag som gör det betydligt svårare för Rick att försvara sig.

Leonard gör följaktligen allt för att få omgivningen att tro, att konflikten som ett tjafs mellan likasinnade i samma sandlåda. Då blir hans egena gärningar inte längre så ondsinta i omgivningens ögon nämligen. I bästa fall kommer folk att lägga skulden på Rick.  

Mot ondska och galenskap är det svårt att försvara sig.


Leonard förlorade sitt jobb för att arbetsgivaren inte ville ha en stalker anställd. Han ger felaktigt Rick skulden för det. 

Programmet slutar med att Dr Phil frågar Rick om han är beredd att dra sig tillbaka, radera vad han möjligen har om Leonard på nätet och för all framtid avstå från såväl kommentarer om som kontakt med Leonard.
- Ja, säger Rick.

Leonard får samma fråga.
Han säger ja men svänger hit och dit med allsköns villkor som att OM han ser Rick skriva något han ogillar i framtiden, så kommer han minsann att fortsätta förtala honom / börja om från början.

Dr Phil frågar Leonard OM han någon gång har polisanmält Rick för de av Leonard påhittade brotten. Det har han. FBI är informerade.
- Bra, säger Dr Phil. Då har du gjort din medborgerliga plikt. Det är också ALLT du ska göra. Resten är polisens sak och inte din.

Leonard tvingas därmed – inför miljoner tv-tittare – lova att lägga ned stridsyxan och radera sitt vidriga material på internet.

Det kan inte bli bättre.

Just så bör svenska myndigheter hantera Online-Stalking, ett mycket grovt brott som ännu inte regleras av någon särskild lag i Sverige. 

***

Hip-Hop Artist Claims He’s Being Harassed And Threatened 

By Man He Calls “Cyber Stalker”


Rick, a hip-hop artist, claims Lenard began stalking, harassing, and spreading lies about him online several years ago and has threatened his family with physical violence. Lenard adamantly denies Rick’s claims. He claims he’s the one who is....



“I’m Afraid My Online Stalker is Going to Kill Me”

MONDAY, AUGUST 28: Rick says he is being harassed and stalked online by a man he has never met in person. Rick claims .





Woman Rebuts Alleged Cyber Stalker’s Accusation: 

‘My Husband Is Not A Child Predator’


Lenard admits he reached out to Rick’s wife, Jennifer, to let her know that her husband was living a “double life.” He claims Rick is a child predator. Jennifer insists Rick isn’t a child predator. She says she doesn’t understand why Lenard has....




Why A Man Accused Of Cyber Stalking

Claims He’s The Victim

Rick claims Lenard is stalking him online and has accused him of being a child molester, which Rick vehemently denies. Lenard claims he’s lost his family, his job and his home because of his “online war” with Rick.




Samma gubbar och några till om
Gangstalking.
(den här filmen har försvunnit två gånger, här hittar du den:
https://www.youtube.com/watch?v=iAkl0DyXEHI)

Fakta:
  • Den som tror sig veta att en person är brottslig SKA anmäla det till polisen. Men det är också allt. 
  • Det är polisens sak - och bara deras - att utreda brott. 
  • Det är domstolens sak - och bara deras - att skipa rättvisa och utdöma straff. 
  • Ingen enskild person eller grupp av personer har rätt att ta lagen i egna händer genom att agera såväl utredare som polis, åklagare och domare.
  • Ingen enskild person eller grupp av personer har rätt att efter eget huvud "skipa rättvisa" genom att "straffa" annan person genom exempelvis uthängningar på internet.  
Den sortens verksamhet är

Online-Stalking!

Samma snubbar i ett klipp om Gangstalking!

Gangstalking 
är samma elände om inte värre!


***

Svenska lagstiftare 
bör snarast sätta stopp för den sortens verksamheter
genom att skapa lämplig lagstiftning mot detta grova och mycket ondskefulla brott. 

***


Bildresultat för dr philPhillip Calvin McGraw, född 1 september 1950 i Vinita, är en amerikansk psykolog med doktorsexamen i ämnet. Han har en talkshow som kallas Dr. Phil, vilket också är hans "artistnamn". McGraw blev rikskändis i USA när han medverkade som Oprah Winfreys konsult under en rättegång.Wikipedia

Född: 1 september 1950 (ålder 68 år), Vinita, Oklahoma, USA
Make/makaRobin McGraw (från 1976), Debbie Higgins (1970–1973)

Läs om Dr Phil här. 

lördag 11 augusti 2018

Prinsessan Sofia om näthat:

Jag kunde inte förstå
att folk hade så stort behov av 
att tala om för mig hur dålig jag var på alla vis.



Litenheten hos näthatare kan knappast beskrivas bättre.
Ur vilka komplex uppstår sådana "behov"?!

fredag 10 augusti 2018

Hat är unket och går bort...

Prinsparets nya engagemang:
startar egen kärleks- och musikfestival


Prins Carl Philip och prinsessan Sofia anordnar en ny festival med fokus på kärlek och musik. Let's Make Love Great Again bjuder på gratiskonserter med många kända artister, föredrag, konst och kultur. Tanken är att fylla hela Gärdet i Stockholm med kärlek!
Den 11 och 12 augusti bjuder Prinsparets stiftelse och festivalen Let’s Make Love Great Again in till en stor kärleksmanifestation och festival på Gärdet i Stockholm. Festivalen ligger helt i linje med prins Carl Philip och prinsessan Sofias hjärtefrågor – näthat, mobbing och dyslexi.

– Genom en manifestation för kärlek, respekt och omtanke tar vi tillsammans med Let’s Make Love Great Again nästa steg i arbetet med att sprida mer hjärta på nätet och IRL, säger Sofia Ewerlöf, verksamhetschef för Prinsparets Stiftelse.

Festivalen är bara startskottet på något större enligt arrangörerna:

– Idén kom till mig när jag hörde Donald Trumps slogan Let’s Make America Great Again under presidentvalskampanjen. När jag sedan tänkte på näthat och samhället i övrigt, hur vi ställer människor mot varandra, såg jag motsatsen – Let’s Make Love Great Again – framför mig. Jag registrerade namnet direkt och det var första steget mot att realisera visionen om en stor manifestation för kärlek, vänskap och respekt. Behovet är större än någonsin. Let’s Make Love Great Again är mer än bara en manifestation och festival på Gärdet, men vi börjar där nu och tar det vidare sedan, säger initiativtagaren Niclas Lagerstam.

Följande artister är klara för Let’s Make Love Great Again 11-12 augusti:

Darin, Loreen, Mikael Wiehe, Di Leva, Kaliffa, Maxida Märak, Johnossi, Maia Hirasawa, Junior Brielle, Esther Vallee, Julia Frej, Vånna Inget, Stina Velocette, Medborgarbandet med Nina Persson (Cardigans) och Thomas Öberg (Bob Hund), Kristin Amparo, Sakib Zabbar, Angelica Radvolt och Kanyi Mavi.

Fler artister tillkommer.
Läs mer om Let’s Make Love Great Again

Foto: Kungahuset
Artikeln publicerades först på ELLE och är skriven av Nina Nyström

onsdag 8 augusti 2018

Självutnämnda moralpoliser har inget existensberättigande...

Jag fick ett mail...
Det lyder:
(Observera att jag här lägger ut ett mail)


De senast tillkomna kommentarerna är rätt fula. Har du läst dem ? Från senaste dagarna ...

Någon
"Jag kommer precis från samma blogg några här talar om. Jag blev hemskt arg när jag läste där att ni har skrivit så fel om “dödsrunan”. Men när jag nu läst vad ni verkligen har skrivit ser jag också att monica inte läst vad ni skrivit för det hon i flera sidor lägger ut är något helt annat än det ni skrivit:
– Ni skriver att en som kallas catta fått en “dödsrun” på en annan blogg fast hon är i livet. Catta blev riktigt arg för det och kommenterade under “dödsrunan”. Den som skrivit “dödsrunan” släppte igenom den arga kommentaren utan att påstå något annat att det är catta hon menar.
– Monica A skriver att ni fått allt om bakfoten och beskriver hur det gått till. Men på hennes blogg är det en anna som tydligen inte är riktigt frisk som det hänt en massa för. Som bevis lägger Monica ut en massa privata e-postmeddelanden.
Man ser tydligt att Monica refererar till något helt annat än det ni skrev. De två händelserna är inte alls samma händelse. Det är två helt olika saker. Hur kan denne Monica (vet inte vem det är) göra så galet fel?"


Det inlägg man talar om är följande:
Syftet var att ge henne lugn och ro. Det är inte näthat. 

Man hade skrivit en massa trams på "I folkets intresse" och jag såg mig därför tvungen att berätta sanningen - vilken jag både kan och har bevisat. Det är dessutom bara jag som kan göra det. Hur man därefter möjligen har twistat till det hela i ett försök att rättfärdiga sina falska beskyllningar, vet inte jag. Och jag tänker inte ta reda på det heller. 

Det finns bara en sanning och det är den jag så generöst har bjudit på. 

De aktuella kommentarerna - varav ovanstående är en - är naturligtvis bara trams för att man vill hota och läxa upp mig. Det rör sig inte om några äkta kommentarer. Det är lobbyisten själv och hans uppdragsgivare som är i farten och då kan man vänta sig precis vad som helst. De vill emellertid ha en reaktion och jag ska därför räta ut eventuella frågetecken.

Den något annorlunda redaktionen och deras tillskyndare är uppenbarligen upprörda över att jag publicerar mail och bloggkommentarer som utgör bevis. 

Det tror jag det. 
De vill inte att sanningen ska komma fram.
De vill kunna ljuga fritt utan att bli avslöjade helt enkelt.
Fullt förståeligt men sorry, det fungerar inte.   
(Obs! rödfärgen här är inte mitt utan bloggers verk.)

På detta stör man sig så till den milda grad att man känner sig manad att - ivrigt påhejad av Erik Rodenborg - varna alla för att skriva något - what so ever - till mig eller i mina bloggar.  

Som om jag skulle bry mig.  
Det gör jag inte.

För Erik Rodenborg är detta personligt.  

Jöns Pelle Jönsson hade nämligen polisanmält mig för ett brott som aldrig har begåtts.  
Det har han visserligen gjort många gånger men i det här fallet blev det - efter hans överklagan - polisutredning. Inte så smart med tanke på att han själv via lobbyisten hade fått Anna1 att ljuga ihop hela historien. 

Av en ren tillfällighet finns en konversation mellan mig och Erik som bevisar att Jöns Pelle Jönsson och Anna1 ljuger.  

Det har fört med sig att de båda nu utreds för brottet falsk tillvitelse. 
Vi får väl se om Erik talar sanning när han blir förhörd. 
Vilken tur för mig att alltihop finns skriftligt. 

Redaktionen och Erik - menar alltså att jag - av någon sorts hänsyn till dem som vill mig illa borde ha avstått från att lägga fram de berörda bevisen.  

Jag kan bara säga en sak. 
Glöm det!

Förundersökningen är följaktligen nedlagd.
Det finns som vanligt ingen som helst grund för Jöns Pelle Jönssons falska påståenden. Falsk tillvitelse. Ärendena blir fler och fler... 

Så jag ger redaktionen för såväl "I folkets intresse" som Cattas bubbla och vem som helst annan som känner sig berörd helt rätt: 

Skriv absolut ingenting till mig som ni inte kan stå för. 
Den som ljuger kommer obönhörligen att avslöjas. 

Jag umgås bara med hederligt folk. 
Övriga får stå sitt kast och det finns gott om material.
Ni bestämmer själva vad jag ska lägga ut och inte. 
Ju mer ni ljuger desto mer motbevisar jag.  

Det kan kanske vara intressant för er att få veta att just Erik Rodenborg så sent som för bara någon vecka sedan skrev till mig och bad om hjälp. Det fick han också. Trots ovanstående.  
Vi får väl ta en diskussion om det, han och jag, vad det lider. Jag är inte långsint.

Jag passar på att svara på några påståenden skrivna i punktform. 

Punkt 1
Helt riktigt. 
Det finns inga regler som förbjuder publicering av mail och andra meddelanden. 
Det man inte kan stå för ska man helt enkelt inte skriva. Någonstans.
Självutnämnda privatpoliser - typ Cattas bubbla - med tillstånd att agera efter egen subjektiv "moral" existerar inte i Sverige. Och gör de det, så bedriver de brottslig verksamhet. 

Punkt 2
Ja, jag är helt oskyldig till allt junk som Jöns Pelle Jönsson och hans anhang knåpat ihop. Det kommer jag att bevisa och offentliggöra. Alltihop.

Punkt 3
Hotelser av nedanstående slag överlämnas konsekvent till polisen och berörd domstol.


"Hon förstår inte att när man nämner folk vid namn och lägger till opassande etiketter till dessa namn blir det en reaktion från den hon skriver om. Framför allt kommer de personerna att försvara sig tappert mot det. En del kan inte glömma medan andra slår tillbaka extremt hårt. Kvinnan får nog skylla sig själv för vad som hänt och händer med tanke på alla år av skriverier om namngivna personer och att hon lagt ut deras privata mejl. Detta helt oavsett om de är skyldiga till det hon skriver eller inte."

Det sistnämnda är ett 
synnerligen gott exempel på näthat.
Det finns ingen ursäkt för hämnd helt enkelt.
Men det är vad detta försöker försköna. 

Sånt ska bekämpas hårt och bestämt.
Det håller jag verkligen med nätbladet om.
Man sopar alltså bäst framför sin egen dörr innan man ger sig på andras.