torsdag 22 april 2021

Av ren välmening hoppas jag att Sigmag förblir stängt...

En vän har gjort mig uppmärksam på två meddelanden från Sigmag.se som ju huvudsakligen ägnat sig åt att avslöja anonyma dyngspridare på avloppsdiket Flashback. De har avslöjat folk och på olika sätt straffat dem, troligen mest genom elaka uthängningar. 
Jag har i ärlighetens namn inte följt dem så noga men ungefär så har det varit. 
Det har inte varit snyggt. 
  • Särskilt som de ibland har hängt ut fel och/eller helt oskyldiga personer som aldrig har skrivit en enda stavelse på Flashback.
  • Särskilt som de även har låtit ytterst suspekta individer sprida falsk och obefogad smutskastning om såväl levande som döda på denna plattform. 
Finns det fog för sådan verksamhet?
Nej, det gör det inte. 

Men jag förstår drivkraften. 

En av personerna bakom Sigmag har varit omskriven i media och i samband med det även blivit utsatt för smutskastning på Flashback. 
Vem har förresten inte varit det?! Jag vet precis hur det känns. Man måste hålla sig i skinnet ändå. 
 
Flashback är ett avskyvärt hörn av internet. Men alla anonyma kommentatorer med olika nick kan knappast ha förtalat nämnda person. Ändå har de drabbats. 

Det finns inget hedervärt med hämnd. 
Hämnd är heller ingen förmildrande omständighet för brott. 
Och Sigmag har knappast sopat rent framför egen dörr innan de angripit andra. 

Något har emellertid hänt. 
Jag har hört av andra att den så kallade nättidningen (med utgivningsbevis) har stängt.
Någon har kanske tröttnat på förföljelserna och stämt dem? 
Vad vet jag?

Nu har de tydligen även stängt sitt Twitter konto. Orsaken anges vara två hackingförsök den senaste veckan som lyckats - trots ett lösenord på 60 tecken utan några ord. 
Se själva:


Det är för jävligt!
Det tycker jag verkligen. 
Hackare ska sättas åt. Hårt. 
Sociala medier är ingen barnlek. 
Det finns många skoningslösa krafter i zyberrymden som förstör för alla andra. 

Ett stort antal dörrar till rum med fult innehål står på vidöppen glänt, jag vet...
Men jag hoppas ändå att Sigmag förblir stängt.
Innehållet är otäckt. Och företeelsen ofrisk.  

De har hållit på några år. 
Har vi tur så har de fått sin hämnd och kan känna sig nöjda. 
Har vi tur så kan de gå vidare nu utan Sigmag vars hotelser, förföljelser och uthängningar minst sagt förskräcker. 
Har vi tur så innebär stängningen att de suspekta individer som lurat dem att publicera åtalbar smörja nu är hemlösa. Då kan vi åtminstone hoppas att de misslyckas hitta andra publicister att utnyttja. 
 
Innan lagens långa arm slutligen slår till den sortens verksamhet med våldsam kraft. 
För en vacker dag gör den det. 
Och då hjälper inga utgivningsbevis.