14 november 2017
Vägra vara en hatkonsument!
Det vita hatet är titeln på en nyutkommen rapport från FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Den granskar digitala miljöer som sprider hatbudskap på rasistisk och främlingsfientlig grund. Rasistiskt hat har förstås ingen given färg, men nazister, rasister och vit makt-anhängare utgör i dag tydliga samhällshot. Parallellerna till våldsbejakande islamism är givna.
Där hatet kliver in är våldet aldrig långt borta. Där hatet manifesterar sig är människovärdet och medmänskligheten dess första offer.
Nazisterna i terrorsekten NMR ökar sin näthatsaktivitet, enligt rapporten. Möjligheterna att sprida budskap via digitala kanaler formar en omfattande arena, svår att överblicka. Ett fåtal personer kan med teknikens hjälp sprida enorma mängder hatpropaganda på kort tid till ett otal miljöer. Via falska identiteter av olika slag skapas en synvilla, illusionen av många som tycker lika. Det gör det vanskligt att slå fast hur många individer som döljer sig i de värsta miljöerna. Bara för att en sajt eller ett debattforum har många användare behöver det inte betyda att det är många människor inblandade. Propagandan kan vara stark nog att påverka ändå.
En mer bred problematik uppstår när grova rasistiska budskap som formas i hatmiljöerna sedan stänker in i sociala medier och annat. Där andra påverkas och på medlöparens manér sprider vidare budskap och anammar språkbruk, ibland räcker det med något så enkelt som en "satirbild". Det vilseledande och det uppviglande får så vida vingar och når nya platser.
Vårt demokratiska samhälles grund utmanas när hatet från några få sprids av desto fler.
Hur kan det gå så illa? Avståndet mellan grova fördomar och hat är inte nödvändigtvis långt. Ta bara förra veckans debatt när ordföranden i Svenskt Näringsliv, Leif Östling, kritiserade Sveriges höga skatter och vad han som medborgare får tillbaka. Fundera gärna över de generaliseringar och nedsättande uttryck som plötsligt kom i dagen om ”rika” människor eller för den delen även ”borgerliga” sympatisörer. I andra åsiktsmiljöer kan snarlika effekter uppstå exempelvis när en socialdemokratisk minister trampar i klaveret. Alla fördomar och inskränktheter är inte våldsbejakande, men utrymmet för att framkalla mobbens hat finns där, mot än den ena än den andra.
FOI-rapporten pekar förtjänstfullt på hur starka symboler, exempelvis traditionella könsroller, får illustrera faror och hot; att den utsatta vita kvinnan, moderlandet, bara kan skyddas av starka vita män. Frågan om var gränsen går för vilka uttryck som är skadliga för samhället i stort och dess medborgare ställs också, men har inget givet svar.
Lagstiftning och samhällsskyddande myndigheter får svårt att freda det demokratiska samhället om inte medborgarna tar sitt ansvar. Arbetet för ett respektfullt och nyanserat demokratiskt samtal börjar inte i hatets träskmarker utan på betydligt mer nära håll. Alla kan göra något. Det spelar roll hur vi väljer att diskutera, vad vi väljer att förmedla vidare och hur vi reagerar på grova generaliseringar från egna åsiktsfränder.
Utmana dina fördomar. Argumentera som en medmänniska. Vi kan vara oerhört oense ändå.
Vägra vara en hatkonsument!
Det vita hatet är titeln på en nyutkommen rapport från FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Den granskar digitala miljöer som sprider hatbudskap på rasistisk och främlingsfientlig grund. Rasistiskt hat har förstås ingen given färg, men nazister, rasister och vit makt-anhängare utgör i dag tydliga samhällshot. Parallellerna till våldsbejakande islamism är givna.
Där hatet kliver in är våldet aldrig långt borta. Där hatet manifesterar sig är människovärdet och medmänskligheten dess första offer.
Nazisterna i terrorsekten NMR ökar sin näthatsaktivitet, enligt rapporten. Möjligheterna att sprida budskap via digitala kanaler formar en omfattande arena, svår att överblicka. Ett fåtal personer kan med teknikens hjälp sprida enorma mängder hatpropaganda på kort tid till ett otal miljöer. Via falska identiteter av olika slag skapas en synvilla, illusionen av många som tycker lika. Det gör det vanskligt att slå fast hur många individer som döljer sig i de värsta miljöerna. Bara för att en sajt eller ett debattforum har många användare behöver det inte betyda att det är många människor inblandade. Propagandan kan vara stark nog att påverka ändå.
En mer bred problematik uppstår när grova rasistiska budskap som formas i hatmiljöerna sedan stänker in i sociala medier och annat. Där andra påverkas och på medlöparens manér sprider vidare budskap och anammar språkbruk, ibland räcker det med något så enkelt som en "satirbild". Det vilseledande och det uppviglande får så vida vingar och når nya platser.
Vårt demokratiska samhälles grund utmanas när hatet från några få sprids av desto fler.
Hur kan det gå så illa? Avståndet mellan grova fördomar och hat är inte nödvändigtvis långt. Ta bara förra veckans debatt när ordföranden i Svenskt Näringsliv, Leif Östling, kritiserade Sveriges höga skatter och vad han som medborgare får tillbaka. Fundera gärna över de generaliseringar och nedsättande uttryck som plötsligt kom i dagen om ”rika” människor eller för den delen även ”borgerliga” sympatisörer. I andra åsiktsmiljöer kan snarlika effekter uppstå exempelvis när en socialdemokratisk minister trampar i klaveret. Alla fördomar och inskränktheter är inte våldsbejakande, men utrymmet för att framkalla mobbens hat finns där, mot än den ena än den andra.
FOI-rapporten pekar förtjänstfullt på hur starka symboler, exempelvis traditionella könsroller, får illustrera faror och hot; att den utsatta vita kvinnan, moderlandet, bara kan skyddas av starka vita män. Frågan om var gränsen går för vilka uttryck som är skadliga för samhället i stort och dess medborgare ställs också, men har inget givet svar.
Lagstiftning och samhällsskyddande myndigheter får svårt att freda det demokratiska samhället om inte medborgarna tar sitt ansvar. Arbetet för ett respektfullt och nyanserat demokratiskt samtal börjar inte i hatets träskmarker utan på betydligt mer nära håll. Alla kan göra något. Det spelar roll hur vi väljer att diskutera, vad vi väljer att förmedla vidare och hur vi reagerar på grova generaliseringar från egna åsiktsfränder.
Utmana dina fördomar. Argumentera som en medmänniska. Vi kan vara oerhört oense ändå.
Nyheter idag:
Avpixlat/Samhällsnytt,
Nordfront,
Motgift,
Nordisk ungdom,
Nyheter idag och
Nya tider
pekas ut i en rapport om "Det vita hatet" signerad Totalförsvarets forskningsinstitu (Foi) som fått i uppdrag av regeringen att kartlägga kommentarer som skrivs på sajter på internet.
Rubriken på rapporten är ”Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer” och beställare av den är kulturdepartementet. Det uttalade syftet med rapporten är att ”ge en inblick i några olika digitala miljöer vars gemensamma nämnare är att de alla är främlingsfientliga”.
Det vita hatet – radikala nationalistiska miljöer på nätet
2017-11-13
I en ny rapport från FOI undersöks hur rasism, fördomar och hat ser ut i digitala miljöer. Rapporten är den tredje delredovisningen av ett regeringsuppdrag som FOI nu överlämnar till regeringen.
Internet och sociala medier gör det enkelt för olika våldsbejakande extremistiska grupper att kommunicera sina budskap. Både internationellt och i Sverige representeras främlingsfientlighet i olika former på internet. De flesta som använder sociala medier har någon gång kommit i kontakt med olika former av hatbudskap kring etnicitet, ras eller kultur.
– Syftet med den här rapporten är att ge en inblick i några olika digitala miljöer vars gemensamma nämnare är att de alla är immigrationskritiska, säger Lisa Kaati, forskare vid FOI och projektledare för regeringsuppdraget.
Att analysera data kräver kompetens från flera olika vetenskapsområden och i projektet har forskare från flera olika forskningsfält samarbetat. I ett flertal av de analyser som presenteras i rapporten används olika former av datorstöd för att kunna analysera stora mängder data.
Parallellt har forskarna även tittat på olika psykologiska och sociologiska förklaringar till varför människor kan ogilla andra så till den grad att de finner det befogat att ta till fysiska eller verbala kränkningar, hot och attacker. I rapporten tas några av förklaringarna till fördomsfullhet och främlingsfientlighet upp, liksom hur det kan se ut när fördomar övergår till hat.
– Vi har analyserat svenska digitala miljöer med utgångspunkt från dessa förklaringar och illustrerar hur beteenden i dessa forum är ett uttryck för extrema former av fördomsfullhet samt avhumanisering och hat, säger Nazar Akrami, forskare och docent i psykologi som också arbetat i projektet.
– Vi har också försökt illustrera hur den amerikanska internetbaserade alt-rightrörelsen agerar på internet. Hur idéer som ofta startar som skämt snabbt får en viral spridning och helt plötsligt så har skämten blivit allvar, säger Lisa Kaati.
Ett exempel är hur nya hatsymboler som mjölk och ok-tecknet lanserats i digitala miljöer och sedan fått en stor spridning. I den här rapporten har ett flertal av de svenska invandringskritiska miljöerna studerats, och över 4 miljoner kommentarer ligger till grund för några av de analyser som presenteras i rapporten.
Regeringsuppdraget ska slutredovisas i mars 2019.
Det vita hatet: radikal nationalism i digitala miljöer.
Författare: Lisa Kaati, Magnus Sahlgren, Katie Asplund Cohen, Tim Isbister, Nazar Akrami, Eric HartshorneOrt: Stockholm
Sidor: 58
Utgivningsår: 2017
Publiceringsdatum: 2017-11-13
Rapportnummer: FOI-R--4463--SE
Nyckelord: radikal nationalism, vit makt, hatbudskap, fördomsfullhet.
Keywords: white supremacy, immigration critic, xenophobia, hate speech, hate
Sammanfattning: I den här rapporten presenteras forskning och analys som gjorts inom ramen för det uppdrag som regeringen har tilldelat Totalförsvarets forskningsinstitut (Ku2016/01373/D - Uppdrag till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att göra kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda). Projektet pågår fram till mars 2019 och detta är den tredje rapporten inom ramen för uppdraget. Syftet med den här rapporten är att ge en inblick i några olika digitala miljöer vars gemensamma nämnare är att de alla är främlingsfientliga. Rapporten beskriver också hur psykologi kan förklara fördomsfullhet och främlingsfientlighet, hur det blir när fördomar övergår till hat och några av de sätt som används för att kommunicera hat. Vidare studeras några digitala miljöer som sprider hatbudskap och hur maskulinitet och kvinnosyn uttrycks i radikala nationalistiska miljöer. Avslutningsvis diskuteras några av de problem som vi ser med internet och extremistiska digitala budskap.
Abstract: This report presents research carried out within the project (Ku2016/01373/D - Uppdrag till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) att göra kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda) that has been assigned to the Swedish Defence Research Agency by the Swedish Government. The purpose of this report is to provide insight into different digital environments with xenophobia as the common denominator. We also describe how psychology can explain prejudices and xenophobia and how prejudices can turn into hate as well as how hate can be communicated on the Internet. We have studied some Swedish immigration critic digital environments; how these environments communicate and what they communicate about. We have also studied how masculinity and women's views are expressed in radical nationalist environments and we conclude with discussing some of the problems we see with the Internet and extremist digital messages.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar