Wikipedia 2018-08-11
Näthat är ett samlingsbegrepp för hot, trakasserier, kränkningar, förolämpningar eller nätmobbning mot en individ, eller hets mot folkgrupp (engelska hate speech), som sker över internet.
Jämfört med övriga former av olaga hot, ofredande, förtal, stämpling och brott mot personuppgiftslagen har näthat ofta en snabbare spridning. Ofta handlar det om hatiska kommentarer på sociala medier och spridande v integritetskränkande fotografier och personuppgifter.
Till skillnad från nätmobbning där offer och förövare har mer regelbunden kontakt handlar näthat om oönskat agerande "utanför den kontinuerliga eller vardagliga sociala gruppen eller kontexten".
Näthatare har likheter med men ska inte sammanblandas med Internettroll, vars agenda är att provocera fram en strid på ett nätforum snarare än att förolämpa en person eller grupp.
Former
Vanliga exempel på näthat riktat mot grupper är sexistiska, rasistiska, antisemitiska och islamfientliga kommentarer. Höger- och vänsterextrem såväl som religiöst motiverad hatretorik, med konspirationsteorierom specifika grupper, är en viktig komponent inom våldsbejakande extremism.
Näthatare som sprider vidare uppgifter om misstänkta gärningsmän, offer eller efterlysningar av försvunna kan skada oskyldiga och göra så att felaktiga uppgifter tas som sanna eftersom läsaren inte känner till hela historien.
Näthat är ett samlingsbegrepp för hot, trakasserier, kränkningar, förolämpningar eller nätmobbning mot en individ, eller hets mot folkgrupp (engelska hate speech), som sker över internet.
Jämfört med övriga former av olaga hot, ofredande, förtal, stämpling och brott mot personuppgiftslagen har näthat ofta en snabbare spridning. Ofta handlar det om hatiska kommentarer på sociala medier och spridande v integritetskränkande fotografier och personuppgifter.
Till skillnad från nätmobbning där offer och förövare har mer regelbunden kontakt handlar näthat om oönskat agerande "utanför den kontinuerliga eller vardagliga sociala gruppen eller kontexten".
Näthatare har likheter med men ska inte sammanblandas med Internettroll, vars agenda är att provocera fram en strid på ett nätforum snarare än att förolämpa en person eller grupp.
Former
Vanliga exempel på näthat riktat mot grupper är sexistiska, rasistiska, antisemitiska och islamfientliga kommentarer. Höger- och vänsterextrem såväl som religiöst motiverad hatretorik, med konspirationsteorierom specifika grupper, är en viktig komponent inom våldsbejakande extremism.
Näthatare som sprider vidare uppgifter om misstänkta gärningsmän, offer eller efterlysningar av försvunna kan skada oskyldiga och göra så att felaktiga uppgifter tas som sanna eftersom läsaren inte känner till hela historien.
Hatsajt kallas ibland ett webbforum,
en blogg eller en nättidning som underblåser hat och missaktning
mot olika grupper av samhället, och fungerar som en hatgrupp på nätet.
Det är en sajt som inte följer pressetiska regler
Andra namn som förekommer på liknande webbplatser är alternativa medier, populistiska sajter, kontroversiella sajter, extremsajter och trollfabriker.
Sådana webbplatser betecknar ibland sig själva som politiskt inkorrekta, det vill säga de bryr sig inte om rådande normer för vad som är förolämpningar av personer och utsatta grupper utifrån exempelvis etnicitet, religion, kön eller sexuell läggning.
Webbplatserna säger sig verka för yttrandefrihet, men kritiseras för att motverka yttrandefrihet genom att tillåta näthat mot meningsmotståndare.
Baserat på onlinetjänsten Web of Trust (mywot.com) finns det webbläsartillägg som indikerar omdömen för olika webbplatsers trovärdighet och rykte, bland annat vad gäller förekomsten av hat och diskriminering.
Kritiker mot begreppet hatsajt menar att begreppet används för att stigmatisera och demonisera inte bara dem som skriver hatiska kommentarer, utan även för att undertrycka en debatt om sakfrågor genom att skapa en åsiktskorridor.
Det kan inte heller uteslutas att enskilda individer som uttrycker sig ofördelaktigt lyfts fram som om de var representativa för en hel grupp.
Svensk media hänvisar ibland till den kategorisering och granskning av svenskspråkiga sajter som görs bland annat av den antifascistiska tidskriften Expo kring främlingsfientliga hatsajter.[12][13][14]
Vanliga argumentationsfel
En rad argumentationsfel är vanliga både bland nättroll och näthatare:
Ad hominem – Personangrepp, till exempel att kalla sin motståndare för extremist, lögnare eller psykiskt instabil, istället för att bemöta sakfrågan.
Halmgubbe – En form av personangrepp där motparten tillskrivs argument man själv formulerat.
Gish-galopp – Argumentering genom att lägga fram en överväldigande mängd, var för sig svaga, "bevis" för den egna tesen och på så sätt tvinga motparten till en lång och mödosam motbevisning som blir närmast omöjlig i till exempel en muntlig debatt eller ett begränsat utrymme på internet. Efter den amerikanska kreationisten Duane Gish som var känd för detta knep.
Tu quoque-argument – Att framställa motparten som en hycklare. Exempel är Whataboutism – när kritik mot den egna gruppen avfärdas med en jämförelse med något dåligt som någon annan gjort.
Orsaker
Näthat har flera orsaker, såsom att elaka kommentarer ger mer uppmärksamhet än trevliga, något som är enklare när mottagaren inte befinner sig i fysisk närhet med avsändaren.
En forskare som, i del av sin forskning, deltog i hatgrupper berättade för Johan Hakelius att gruppmedlemmar ovillkorligen omslöts av acceptans och kärlek bara de hatade rätt saker.
Strategier mot näthat
Några av de vanligaste strategierna som organisationer och individer använder för att bemöta på näthat är:
Policys och krishanteringsdokument
Blockera och radera
Moderator
Svar på tal
Tystnad
Storbritannien
I Storbritannien är det vanligt att så kallade "haters" (näthatare) attackerar tribut-sidor till unga döda på Facebook och Youtube, alternativt gör egna hånfulla sidor. I BBCs program Jakten på näthatarna från 2012, förs idén fram att det bör gå att göra officiella tribut-sidor på Facebook. Två näthatare har i Storbritannien dömts enligt en ganska ny lag som ska hindra näthatet, som kan ge upp till 6 månaders fängelse.
Halmgubbe – En form av personangrepp där motparten tillskrivs argument man själv formulerat.
Gish-galopp – Argumentering genom att lägga fram en överväldigande mängd, var för sig svaga, "bevis" för den egna tesen och på så sätt tvinga motparten till en lång och mödosam motbevisning som blir närmast omöjlig i till exempel en muntlig debatt eller ett begränsat utrymme på internet. Efter den amerikanska kreationisten Duane Gish som var känd för detta knep.
Tu quoque-argument – Att framställa motparten som en hycklare. Exempel är Whataboutism – när kritik mot den egna gruppen avfärdas med en jämförelse med något dåligt som någon annan gjort.
Orsaker
Näthat har flera orsaker, såsom att elaka kommentarer ger mer uppmärksamhet än trevliga, något som är enklare när mottagaren inte befinner sig i fysisk närhet med avsändaren.
En forskare som, i del av sin forskning, deltog i hatgrupper berättade för Johan Hakelius att gruppmedlemmar ovillkorligen omslöts av acceptans och kärlek bara de hatade rätt saker.
Strategier mot näthat
Några av de vanligaste strategierna som organisationer och individer använder för att bemöta på näthat är:
Policys och krishanteringsdokument
Blockera och radera
Moderator
Svar på tal
Tystnad
Storbritannien
I Storbritannien är det vanligt att så kallade "haters" (näthatare) attackerar tribut-sidor till unga döda på Facebook och Youtube, alternativt gör egna hånfulla sidor. I BBCs program Jakten på näthatarna från 2012, förs idén fram att det bör gå att göra officiella tribut-sidor på Facebook. Två näthatare har i Storbritannien dömts enligt en ganska ny lag som ska hindra näthatet, som kan ge upp till 6 månaders fängelse.
Sverige
Historisk bakgrund
Ända sedan den fria pressen på 1760-talet har debattörer riktat personangrepp mot varandra samt smädat och förnedrat varandra, vilket kan jämföras med senare tids grova ord och påhopp samt chocken inför ett nytt av staten okontrollerat medie.
När Gustav III i praktiken avskaffade tryckfriheten 1774 motiverade han det med att han ville stävja dess avarter som personangrepp och ärekränkande publiceringar.[22] I själva verket skärptes straffet för kritik mot bland annat grundlagarna och kungaförsäkran. Även offentlighetsprincipen och anonymitetsrätten begränsades kraftigt.
Historiker har lyft fram hur påfallande lik senare argumentationen för inskränkningar är de argumenten som fördes fram inför inskränkningarna av Gustav III 1774 och Karl XIII 1812. Historiker har även understrukit vikten av ett vidgat samtal där fler människor får tillträde till ett offentligt samtal och att all vidgning av det offentliga samtalet i grunden är god och att andra åsikter och nya perspektiv då kan framföras.
Lagstiftning
Vissa former av näthat utgör brott i Sverige, exempelvis olaga hot, ofredande, förolämpning, förtal (ärekränkning), stämpling och brott mot personuppgiftslagen.
I Sverige ser lagen särskilt allvarligt på näthat som utgör hatbrott, det vill säga brott som motiveras av rasism, eller handlar om sexuell läggning eller religionsförföljelse. I Sverige finns ingen särskild lagstiftning för näthat, utan nätbrottslighet regleras av samma lagar som för samhället i övrigt.
Saklig personkritik och religionskritik, liksom satir och karikatyrer, beskrivs ibland som näthat men skyddas i många fall av yttrandefriheten. I Sverige diskuterade Yttrandefrihetskommittén 2008 till 2010 om tryck- och yttrandefriheten skulle göras teknikneutral, det vill säga att ge allmänheten samma grundlagsskyddade yttrandefrihet på nätet som massmedieföretag, författare och konstnärer har i traditionella medier, men drog slutsatsen att det inte var möjligt[.
Planer finns på att ytterligare ändra lagstiftningen gällande vilka former av näthat som utgör brott mot yttrandefriheten.
I en intervju 2016 ansåg Nils Funcke att samhället inte nyttjade de lagar som redan stod till förfogande för att stävja näthat: Förtal, förolämpning, ofredande, lagen om elektroniska anslagstavlor, sekretessbestämmelser och så vidare. Funcke påpekade att endast 4% av de anmälda hot- och hatbrott som kom till polisen ledde till att en förundersökning inleddes och att förslag på ytterligare inskränkningar i yttrandefriheten därför var populistiska.
I en intervju 2016 ansåg Nils Funcke att samhället inte nyttjade de lagar som redan stod till förfogande för att stävja näthat: Förtal, förolämpning, ofredande, lagen om elektroniska anslagstavlor, sekretessbestämmelser och så vidare. Funcke påpekade att endast 4% av de anmälda hot- och hatbrott som kom till polisen ledde till att en förundersökning inleddes och att förslag på ytterligare inskränkningar i yttrandefriheten därför var populistiska.
Avslöjade identiteter
I december 2013 lyckades frilansnätverket Researchgruppen komma över en lista med e-postadresser för 6 200 anonyma identiteter som brukar skriva näthat riktat mot invandrare på webbplatserna Avpixlat, Fria tider och Exponerat. Dessa webbplatser brukar betecknas som invandringsfientliga hatsajter. Flera hundra av personerna identifierades, varav många politiker, och många namnpublicerades av tidningen Expressen som följdes av flera tidningar.
Incidenter
Ett känt fall av näthat är en diskussion på internetforumet Flashback forum som handlade om ett självmord, där kommentarerna ibland var 'gör det'.
Referenser mm, se Wikipedia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar