tisdag 29 augusti 2023

Så gör extremhögern för att få tyst på mig

Så gör extremhögern för att få tyst på mig

Syftet är att kunna anklaga granskande journalister för att vara kriminella

Läs artikeln här




fredag 16 december 2022

De flesta tror nog precis som Lamotte att man kan göra som man vill...

 

Opinionsbildaren Joakim Lamotte fälldes på torsdagen för grovt förtal vid tingsrätten i Göteborg. Han ska ha yttrat sig nedsättande mot en medarbetare på Nähatsgranskaren. Foto: SVT
Joakim Lamotte fälls för grovt förtal

UPPDATERAD IGÅR 21:12PUBLICERAD IGÅR 17:20

Opinionsbildaren Joakim Lamotte fälldes på torsdagen för grovt förtal vid tingsrätten i Göteborg. Detta efter en lång rad Facebookinlägg som Lamotte publicerat om en av medarbetarna bakom organisationen Näthatsgranskaren.

Organisationen Näthatsgranskaren skriver på sin hemsida att de ”arbetar för att minska hatbrott och kränkningar på internet”. Det är i den organisationen personen som i dag mötte Joakim Lamotte i rätten är aktiv.

Det är inte första gången medarbetaren tar strid mot just de inlägg som rättegången på torsdagen handlade om. Inläggen, som har publicerats från 2018 och framåt, har i flera fall spridits vidare av andra personer. I flera fall har även dessa anmälts för förtal och fällts.
Döms för grovt förtal

I inläggen har Joakim Lamotte beskrivit Nähatsgranskarens medarbetare på ett nedsättande vis.

Frågan på torsdagen var om rätten skulle gå på Joakim Lamottes linje – att Näthatsgranskarens medarbetare är en offentlig person och att inläggen därigenom bar relevans och allmänintresse. Eller, att det rörde sig om förtal.

Rätten valde att gå emot Lamottes argumentation och menar att inläggen är förtalsgrundande och att Joakim Lamotte inte borde ha publicerat uppgifterna. Lamotte döms för grovt förtal och ska betala dagsböter på 30 000 kronor samt 20 000 kronor i skadestånd till målsäganden.
”Kommer aldrig backa”

– Jag står för allt jag skrivit och jag ångrar ingenting. Jag står rakryggad genom detta, det är inte jag som ska skämmas, säger Joakim Lamotte till SVT Nyheter Väst.

Vid sidan av det ska Lamotte även betala rättegångskostnaderna för motparten. En summa på nära en kvarts miljon.

– Det får vara värt varenda öre. Jag kommer aldrig backa för sådana här människor.

Joakim Lamotte har ännu inte läst domen när SVT når honom på telefon och han kan därmed inte svara på om han ska överklaga. Han nekar till brott och menar att det han gjort varit försvarbart.

__________________________________________________________________

Flera av dem som delade hans kommentarer har också dömts att betala skadestånd för förtal.
Se tex inlägget om Ramona.
När man delar är man plötsligt publicist. Vem kunde anat det...? 

onsdag 2 februari 2022

– Hat, hot och trakasserier som riktas mot journalister utgör ett allvarligt demokratiproblem.

Förslag om stärkt skydd vid hot och våld
Publicerad 2 feb 2022 kl 09.40

Det behövs förstärkt straffrättsligt skydd för hälso- och sjukvårdspersonal, personal inom socialtjänsten, räddningstjänstpersonal och utbildningspersonal inom skolväsendet som utsätts för hot och trakasserier, enligt ett förslag som lämnas över till regeringen.

Text TT

För att åstadkomma det föreslår utredaren Anne Rapp, som har haft i uppdrag att se över skyddet mot hot och våld för personer med samhällsviktiga funktioner, att det införs två nya brott.

Det handlar om våld eller hot mot utövare av viss samhällsnyttig funktion samt förgripelse mot utövare av viss samhällsnyttig funktion. I båda fallen ska det finnas ett grovt brott.
Skärpt syn

Våld eller hot föreslås ge böter eller fängelse i upp till två år och grovt våld eller hot fängelse i minst ett och högst sex år.
– Införandet av förslagen skulle innebära en skärpt syn på redan brottsliga gärningar, säger Anne Rapp på en presskonferens.
– Förslaget är att straffskalorna ska vara samma som för motsvarande brott mot myndighetsutövning.

Anne Rapp har också haft i uppdrag att se över skyddet för journalister och andra som använder sig av sin yttrandefrihet.

”Demokratiproblem”

Förslagen lämnas över till regeringen där justitieminister Morgan Johansson (S) och kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) ska bereda förslagen för att om möjligt göra lag av dem och skärpa straffen för personer som hotar eller använder våld mot tjänstemän och journalister.
– Som minister med ansvar för demokrati och mediefrågor ser jag arbetet med att värna yttrandefrihet och fria ordet som en av mina viktigaste uppgifter, säger Jeanette Gustafsdotter.

– Hat, hot och trakasserier som riktas mot journalister utgör ett allvarligt demokratiproblem. Nyhetsjournalister råkar värst ut och det är rapporteringen av vissa ämnen som innebär störst risker.

torsdag 22 april 2021

Av ren välmening hoppas jag att Sigmag förblir stängt...

En vän har gjort mig uppmärksam på två meddelanden från Sigmag.se som ju huvudsakligen ägnat sig åt att avslöja anonyma dyngspridare på avloppsdiket Flashback. De har avslöjat folk och på olika sätt straffat dem, troligen mest genom elaka uthängningar. 
Jag har i ärlighetens namn inte följt dem så noga men ungefär så har det varit. 
Det har inte varit snyggt. 
  • Särskilt som de ibland har hängt ut fel och/eller helt oskyldiga personer som aldrig har skrivit en enda stavelse på Flashback.
  • Särskilt som de även har låtit ytterst suspekta individer sprida falsk och obefogad smutskastning om såväl levande som döda på denna plattform. 
Finns det fog för sådan verksamhet?
Nej, det gör det inte. 

Men jag förstår drivkraften. 

En av personerna bakom Sigmag har varit omskriven i media och i samband med det även blivit utsatt för smutskastning på Flashback. 
Vem har förresten inte varit det?! Jag vet precis hur det känns. Man måste hålla sig i skinnet ändå. 
 
Flashback är ett avskyvärt hörn av internet. Men alla anonyma kommentatorer med olika nick kan knappast ha förtalat nämnda person. Ändå har de drabbats. 

Det finns inget hedervärt med hämnd. 
Hämnd är heller ingen förmildrande omständighet för brott. 
Och Sigmag har knappast sopat rent framför egen dörr innan de angripit andra. 

Något har emellertid hänt. 
Jag har hört av andra att den så kallade nättidningen (med utgivningsbevis) har stängt.
Någon har kanske tröttnat på förföljelserna och stämt dem? 
Vad vet jag?

Nu har de tydligen även stängt sitt Twitter konto. Orsaken anges vara två hackingförsök den senaste veckan som lyckats - trots ett lösenord på 60 tecken utan några ord. 
Se själva:


Det är för jävligt!
Det tycker jag verkligen. 
Hackare ska sättas åt. Hårt. 
Sociala medier är ingen barnlek. 
Det finns många skoningslösa krafter i zyberrymden som förstör för alla andra. 

Ett stort antal dörrar till rum med fult innehål står på vidöppen glänt, jag vet...
Men jag hoppas ändå att Sigmag förblir stängt.
Innehållet är otäckt. Och företeelsen ofrisk.  

De har hållit på några år. 
Har vi tur så har de fått sin hämnd och kan känna sig nöjda. 
Har vi tur så kan de gå vidare nu utan Sigmag vars hotelser, förföljelser och uthängningar minst sagt förskräcker. 
Har vi tur så innebär stängningen att de suspekta individer som lurat dem att publicera åtalbar smörja nu är hemlösa. Då kan vi åtminstone hoppas att de misslyckas hitta andra publicister att utnyttja. 
 
Innan lagens långa arm slutligen slår till den sortens verksamhet med våldsam kraft. 
För en vacker dag gör den det. 
Och då hjälper inga utgivningsbevis. 

lördag 25 januari 2020

Riv upp domen mot Ramona Fransson och ge oss tydliga regler!

Bildresultat för ramona fransson
Författaren Ramona Fransson
Domen mot författaren Ramona Fransson är i mina ögon väldigt ogin. 

Hon har förlitat sig på Joakim Lamottes förträfflighet och som de flesta av oss varit okunnig om yttrandefrihetens fastslagna begräsningar. 

Ramona Fransson har med andra ord handlat i god tro. Om hon absolut ska dömas till ett skadestånd så borde det ha stannat vid ett symboliskt lågt belopp på högst 200 kronor. Om inte annat så för att förhindra att motparten TÅ sätter den här sortens stämningar i system.  

Ramona har nu dömts att betala ett skadestånd på 10 000 kr samt rättegångskostnader på 3 423 kr. Jag kan bara hoppas att advokaten ställer upp pro bono. 
Ramona har meddelat att de tänker överklaga. Bra det! Jag håller alla mina tummar. 
Läs mer om målet av Ramona här.

Förtal
Jag tycker emellertid att Göteborgs tingsrätt har gjort en korrekt bedömning av Joakim Lamottes text. Den är förtal och möjligen också ett grovt sådant. 

Hur kan det då komma sig att polisanmälan mot Joakim Lamotte avskrevs av polis och åklagare medan Ramona Fransson åtalades och dömdes att betala skadestånd för att hon delade hans text?

Svaret är troligen enkelt. 
Förtal åtalas endast - utom i mycket extrema undantagsfall - av Justitiekanslern. Andra åklagare åtalar som regel inte för förtal. Varje sådan polisanmälan brukar komma tillbaka avskriven med vändande post. Att Joakim Lamotte klarade sig undan med blotta förskräckelsen den 24 april 2019 är alltså inte förvånande.  

Ramona Fransson blev i stället - rätta mig om jag har fel - stämd civilrättsligt i så kallat förenklat tvistemål av den förtalade TÅ och dömd att betala skadestånd för att hon delat (publicerat) Demottes förtalstext. Detta förfaringssätt kan vara satt i system av TÅ. En annan person som har delat Lamottes text har, enligt uppgift, nyligen dömts av Stockholms tingsrätt att betala 15 000 kr i skadestånd till honom.  

Joakim Lamotte skriver:
- Polis och ansvarig åklagare i Göteborg ansåg att mina reportage inte utgjorde förtal och valde att lägga ner ärendet utan att inleda förundersökning.
Det är ren galematias.
Varken polis eller ansvarig åklagare gjorde den bedömningen. De har möjligen motsatt sig ett allmänt åtal, dvs en process på skattebetalarnas bekostnad.

Av detta följer att Joakim Lamotte sannerligen inte går säker. TÅ kan när som helst stämma honom för samma text trots att polis och åklagare lagt ner ärendet. Lamotte kommer att få ett elände redan i första skedet av processen - när han ska bevisa att hans påståenden är sanna.

Joakim Lamotte skriver:
- Nu har han (TÅ) gått ut i media och hotar att stämma mig om jag inte förlikas med honom. TÅ:s krav skulle kosta mig hundratusen kronor och dessutom vill han att jag ber offentligt om ursäkt till honom. Min kommentar är enkel. Jag kommer inte gå med på någon förlikning.

Det kan han lugnt bara strunta i. Blir han stämd som Ramona Fransson kan det på sin höjd bara bli tal om ett halvt basbelopp.*


Förtalstexten
Men låt oss för all del titta lite på Joakim Lamottes text om TÅ som Ramona Fransson alltså delat. Jag redovisar den av förståeliga skäl inte i sin helhet.

Låt mig först fastställa följande:
1. Journalist är inte en skyddad titel. Jag ifrågasätter inte Joakim Lamotte men vem som helst kan kalla sig journalist. Titeln journalist bör följaktligen inte ge något automatiskt skydd i fråga om vare sig förtal eller andra brott. Det kan däremot journalistisk text ge. 
Ramona skriver att Joakim Lamotte är en erkänd journalist. TÅ håller inte med. Det gör inte jag heller med tanke på hur hans text ser ut. 

2. Den aktuella texten är inte en journalistisk artikel. 
Det är en berättande text baserad på ogrundat skvaller (se nedan) utan varje form av journalistik. 
Lamotte skriver i jag-form och framför dessutom sina egna personliga åsikter om TÅ vilket en journalist aldrig gör. Den aktuella texten kan föjaktligen inte passera som ett journalistiskt arbete.   

3. Texten består till allra största delen av vilda spekulationer och genuint skitprat. 
Eller vad sägs om följande:
  1. Det är sedan tidigare känt att...
  2. Efter att min text publicerades blev jag nedringd av personer med god insyn i TÅ:s liv...
  3. Efter att ha suttit i telefon en hel dag med många människor framträder en bild som...
  4. Gemensamt för människorna jag pratar med är att de beskriver TÅ som en fullblodsmytoman. 
  5. Jag får även veta att TÅ tidigare... ... för att försöka dölja sina förehavanden. 
  6. När jag pratar med personer inom polisen som jobbat med honom framträder dock en annan...
  7. Enligt flera källor övertalades TÅ sluta då han inte gick att ha kvar...
  8. Det berättas om hur han ... för att trakassera människor som han ansåg sig ha något otalt med. 
  9. Kollegorna ville inte ha med honom att göra.
  10. Droppen blev när han avslöjades med att ... 
  11. Enligt mina källor fick TÅ ekonomisk ersättning... 
  12. Andra personer beskriver honom som en bluffmakare som konstant lurar människor...
  13. Det vittnas även om hur han haft personer på gården...
  14. En person som under många år befunnit sig i TÅ:s närhet är övertygad om att...
Joakim Lamotte påpekar för säkerhets skull att alla dessa personer har valt att vara anonoma. De kan alltså inte stå för sina ord - om de ens existerar vilket vi inte har någon garanti för. Joakim Lamotte skulle därför inte ha citerat dem. Det är det trista med anonyma uttalanden. De kan inte kontrolleras och kan därför inte användas. Citaten ovan och det som följer är med andra ord att betrakta som rent skitprat. Det är inte journalistik. 

Det finns, enligt min mening, ett antal "fakta" i Joakim Lamottes text som det hade varit befogat att skriva om efter kvalificerat gräv: 

1. TÅ och hans djurhållning kan möjligen vara intressant lokalt förutsatt att det finns en dom och/eller myndighetsbeslut att hänvisa till. Mycket tveksamt om TÅ kan/ska nämnas vid namn dock.  

2. Frågan om varför SVT anlitar TÅ som expert är berättigad mot bakgrund av det som berättas förutsatt att det kan styrkas. Lamotte borde i så fall ställa SVT mot väggen. Det är journalistik. 

3. Vad är Näthatsgranskaren? Vem är TÅ? Hur stor är hans roll i sammanhanget? Varför får de så stora statliga bidrag? Varför får de bidrag överhuvud taget?
Detta är värt ett rejält gräv för publicering i tex kvällspressen. Lamotte borde gräva fram sanningar som går att belägga och därefter ställa berörda myndigheter mot väggen. Det är journalistik.

Joakim Lamotte menar att stämningen och domen mot Ramona är ett hot mot såväl fri journalistik som yttrandefriheten. Det är rent nonsens! Journalistik ska vara sann så långt det bara går. Det har ingenting med frihet att göra. Skvaller och skitprat som inte kan beläggas kan vara förtal och ska följaktligen inte kallas något annat. Yttrandefriheten har sina absolut nödvändiga begränsningar. Det är inget nytt. Något hot mot den föreligger alltså inte.  


När rättsväsendet tvingas utöva privatpersoners sug efter hämnd och pengar...
Man måste samtidigt ifrågasätta TÅ:s metod att systematiskt använda sig av förenklade tvistemål för att klämma åt folk. Det är att missbruka skattebetalarnas pengar. Det kan i värsta fall också leda till att möjligheten måste tas bort vilket skulle drabba dem som har det allra sämst. Men jag ska återkomma till det i ett annat sammanhang. 


Internet skriker efter regler
Vi har nu upplevt ett drygt decennium av rena rama Vilda Västern på internet. Tonen är ofta hård och och skoningslös. I synnerhet från dem som agerar anonymt. Ytterst få har ägnat en tanke åt vad som är tillåtet att skriva och inte. Vi är trots allt vana vid vår yttrandefrihet och tror att den omfattar allt. Att den har sina högst berättigade begränsningar har de flesta av oss aldrig ägnat en tanke. Yttrandefriheten är, som sagt, inte i fara, om nu någon trodde det. Den är vad den alltid har varit.  

Vi har med internet fått en helt ny värld av kommunikation än den vi växte upp med och har vant oss vid. Det vi sa förr stannade oftast vänner emellan. Skvaller nådde på sin höjd grannen eller dennes granne. Det vi skrev hamnade måhända på papper som skickades i brev eller förblev privat. I dag sprids varenda kommentar sekundsnabbt över hela världen. Och inte går det att ta bort heller, sägs det. 

Det är därför hög tid att vi alla får de verktyg som krävs för en vänligare värld på internet. Någon måste dra upp riktlinjer åt oss, bestämma var gränserna ska gå och informera oss som inte har tänkt längre än näsan räcker. Vad kan man skriva och vad kan man inte skriva? Vad kan man dela och vad kan man inte dela? Hur granskar man källorna och hur uttrycker man sig för att inte såra eller bli stämd. Det är förmodligen ytterst få som förstår att man vid delning av en annan persons text själv blir publicist och ansvarig utgivare.

Som nu Ramona Fransson.

Jag tycker därför att det är fel att döma den ena hit och den andra dit medan åter igen andra går helt fria från ansvar på grund av exempelvis utgivningsbevis till en prislapp på ca 2000 kronor. De flesta har inte en aning om att man plötsligt för att blogga och skriva på facebook måste kunna hantera en massa lagar.

Möjligheten att agera helt anonymt måste dessutom tas bort. Var och en måste kunna ställas till svars för vad han eller hon torgför.  

Jag välkomnar en offentlig debatt, tydliga lagtexter och rensning av all gammal skit på nätet. Kanske kunde man dra ett symboliskt streck i år och slå fast att från och med 2021 - när ingen längre förhoppningsvis svävar i okunnighet om vad som gäller - läggs inga fingrar emellan för den som bryter mot reglerna.

* Jag har nu läst TÅ:s brev till Lamotte i tidningen Para§raf. 
Det är inte riktigt så formulerat som Lamotte skriver. Det är hemskare och mera utstuderat än så. Om Lamotte inte gör som TÅ vill så kommer inte bara han - utan även de ca tusen andra personer som också delade hans förtalstext - att stämmas.
Detta blir en hård nöt för rättsväsendet att knäcka.
Till enormt höga kostnader för skattebetalarna!
Det är, enligt min mening, inte rimligt att privatpersoner tillåts bedriva den här sortens hämndattacker och kanske utpressning mot andra människor med hjälp av våra domstolar. Det är ett missbruk som, enligt min mening, absolut måste såväl granskas som stoppas och helst också lagföras.
Monica Antonsson
Journalist

Hör också SR:s Medierna om detta fall.
Läs även om Näthatsgranskaren i Katerina Magasin.

PS.
Jag läser på Näthatsgranskarens facebooksida ett inlägg från 5 april 2019:
423 ANMÄLNINGAR TILL ÅTAL OCH 333 AV DESSA HAR GÅTT TILL FÄLLANDE DOM, ANDRA VÄNTAR PÅ AVGÖRANDE. 236 PERSONER HAR DÖMTS, NÅGRA TILL FÄNGELSE.
Att vara "näthatare" och begå brott på sociala medier är inte längre lika riskfritt.
Vi behöver en nollvision för hat och demokratibrott på sociala medier. Nätet ska inte vara en fristad för dessa brott.
Vad i all världen är detta?!
Är Näthatsgranskaren en (1) persons privata företagsidé?
Vilken statlig myndighet anslår i så fall pengar till det?
DS.

måndag 16 december 2019

Sajten Mrkoll bröt mot GDPR – krävs på 35 000 euro

Sajten Mrkoll bröt mot GDPR – krävs på 35 000 euro

Sajten Mrkoll, som publicerar personuppgifter om svenskar över 16 år, krävs nu på 35 000 euro för brott mot kreditupplysningslagen och dataskyddsförordningen. Detta enligt beslut från Datainspektionen.


Via tjänsten, som har personuppgifter om cirka åtta miljoner personer, kan man bland annat ta reda på någons adress, telefonnummer, personnummer och om personen har åtalats för brott eller varit part i en rättsprocess.

Uppgifterna är offentliga handlingar. Om du inte har skyddade personuppgifter har sajten ingen skyldighet att plocka bort dig från databasen. Sajten har, likt andra katalogtjänster, utgivningsbevis (se faktaruta) vilket ger den samma grundlagsskydd som mediers nätpubliceringar, och grundlagen står över EU:s dataskyddslagstiftning GDPR.

Men under december 2018 till april 2019 publicerade sajten uppgifter om att personer saknar betalningsanmärkningar, vilket Datainspektionen räknar som kreditupplysning. Man anser att sajten då omfattas av kreditupplysningslagen och GDPR, och då inte hade tillåtelse att publicera uppgifter om lagöverträdelser.

– De halkade in i kreditupplysningslagen. Det var inte vad de tänkt och de anser inte att de sysslar med det men det tycker vi, säger Hans Kärnlöf, jurist vid Datainspektionen.
Kan fortsätta som den är nu

Sedan april 2019 publicerar Mrkoll inte längre uppgifter om betalningsanmärkningar.

– Som det ser ut i dag är det inte kreditupplysning, de kan fortsätta med den verksamhet de har nu, säger Kärnlöf.

Sajten lyder nu återigen under grundlagen och kan fortsätta publicera uppgifter om lagöverträdelser. Sedan maj 2018, när GDPR trädde i kraft, har Datainspektionen tagit emot cirka 750 klagomål mot sajter med utgivningsbevis, till exempel Eniro, Mrkoll, Ratsit, Merinfo och Lexbase. Man vill ha bort sina personuppgifter från sajterna, men sajterna har ingen skyldighet att plocka bort dem. De är grundlagsskyddade genom att de har utgivningsbevis.

Hur ser Datainspektionen på att dessa sajter får utgivningsbevis?

– Vi har många gånger gjort invändningar mot det, att det åsidosätter dataskyddsförordningen. GDPR är ju EU-gemensam för alla länder. Man kan ifrågasätta om vi lever upp till kraven i och med att jag kan köpa ett utgivningsbevis utan att behöva ta hänsyn till GDPR.

Myndigheten anser framförallt att det är integritetskränkande att uppgifter om lagöverträdelser publiceras.

– De söktjänsterna ska omfattas av GDPR och inte av grundlagen.

Företaget delar inte Datainspektionens bedömning och i en kommentar till beslutet skriver Mrkolls vd bland annat att ”Mrkoll.se redogjorde aldrig på individnivå kring huruvida en person hade en betalningsanmärkning eller inte, varför informationen var oanvändbar i ett kreditupplysningsändamål.” Man har inte bestämt sig än för om man ska överklaga beslutet eller inte.”

UTGIVNINGSBEVIS


Myndigheten för press, radio och tv beviljar utgivningsbevis för databaser.
Utgivningsbeviset innebär att man får samma grundlagsskydd för yttrandefrihet som medier har för sina publiceringar på nätet.
Krav som ställs är bland annat att man har en ansvarig utgivare, att databasen är tillgänglig för allmänheten och att den inte kan ändras av någon annan än redaktionen.
Myndigheten ska i sin bedömning inte ta ställning till vad som publiceras, i vilket syfte och vem som står bakom publiceringen

Källa: Myndigheten för press, radio och tv.