Första MeToo-domen...

Mårten Schultz:

Är förtal mindre allvarligt om många gör det?

En kvinna hade på Facebook skrivit att en namngiven man hade våldtagit henne. Hon angav förutom namnet även hans födelseår, var han bodde och uppgifter om hans familj. Vidare skrev kvinnan att den utpekade personen var en återfallsförbrytare. Händelsen hade aldrig polisanmälts.

Bakgrunden var att mannen och kvinnan vid ett tidigare tillfälle hade haft sex på en kyrkogård. Kvinnan uppgav inför rätten att hon inte ville ha sex vid tillfället och att hon skämdes för att hon inte hade gjort motstånd. Hon kände sig stärkt av metoo-kampanjen och att hon fick stöd av sina vänner på Facebook.

Mannen berättade att anklagelsen om våldtäkt var det värsta han råkat ut för.

Förtal är, som upprepats många gånger i dessa spalter, när någon pekar ut en annan person som brottslig eller klandervärd, på ett sätt som kan få den utpekade att utsättas för "andras missaktning".
I Sverige kan det vara förtal att sprida sanna uppgifter. Det finns således exempel på när personer dömts för att ha spridit helt korrekta domar på exempelvis Facebook.

Rättsordningen utgår från att även dömda personer förtjänar en andra chans. I detta fall fanns det hur som helst ingen dom rörande det påstådda sexualbrottet, eftersom det ju inte ens anmälts.

Under vissa omständigheter är det tillåtet att peka ut någon annan som brottslig eller klandervärd. Det krävs då att utpekandet var försvarligt, samt – i ett andra led – att uppgiften var sann eller att det fanns skälig grund att tro att den var sann.

Tingsrätten konstaterade att uppgifterna var ägnade att utsätta mannen för andras missaktning, att kvinnan tagit bort uppgiften men att innan det hade ett "stort antal" personer tagit del av påståendet. Förutsättningarna för förtalsansvar var därmed uppfyllda. Det fanns ingen rimlig grund att publicera uppgifterna, enligt tingsrätten. Publiceringen var inte försvarlig.

Utgången är inte förvånande – men möjligen något oroande för andra personer som har framfört påståenden om övergrepp mot namngivna personer i samband med #metoo.

Det finns två saker man kan ta med sig från domen.

• Den första rör inte domen i sig utan det faktum att detta förtal ledde till åtal. Åklagare ska bara åtala för förtal om det är "påkallat ur allmän synpunkt". Det ansåg åklagaren här. En följdfråga är om denna dom kan påverka andra åklagares bedömning av om när det är påkallat att väcka åtal ur allmän synpunkt. Den fällande domen har ju redan så att säga signalerat att det kan vara brottsligt att peka ut någon som sexualbrottsling.

• En annan sak är att domstolen anser att det är en förmildrande omständighet att det var lätt att dras med av andras inlägg och avslöjanden i sociala medier. Det är enligt min mening en tveksam inställning. Det borde inte vara förmildrande att begå brott för att många andra kanske gör det samtidigt. I vissa fall borde det snarare vara försvårande.