Sajten Mrkoll bröt mot GDPR – krävs på 35 000 euro

Sajten Mrkoll bröt mot GDPR – krävs på 35 000 euro

Sajten Mrkoll, som publicerar personuppgifter om svenskar över 16 år, krävs nu på 35 000 euro för brott mot kreditupplysningslagen och dataskyddsförordningen. Detta enligt beslut från Datainspektionen.


Via tjänsten, som har personuppgifter om cirka åtta miljoner personer, kan man bland annat ta reda på någons adress, telefonnummer, personnummer och om personen har åtalats för brott eller varit part i en rättsprocess.

Uppgifterna är offentliga handlingar. Om du inte har skyddade personuppgifter har sajten ingen skyldighet att plocka bort dig från databasen. Sajten har, likt andra katalogtjänster, utgivningsbevis (se faktaruta) vilket ger den samma grundlagsskydd som mediers nätpubliceringar, och grundlagen står över EU:s dataskyddslagstiftning GDPR.

Men under december 2018 till april 2019 publicerade sajten uppgifter om att personer saknar betalningsanmärkningar, vilket Datainspektionen räknar som kreditupplysning. Man anser att sajten då omfattas av kreditupplysningslagen och GDPR, och då inte hade tillåtelse att publicera uppgifter om lagöverträdelser.

– De halkade in i kreditupplysningslagen. Det var inte vad de tänkt och de anser inte att de sysslar med det men det tycker vi, säger Hans Kärnlöf, jurist vid Datainspektionen.
Kan fortsätta som den är nu

Sedan april 2019 publicerar Mrkoll inte längre uppgifter om betalningsanmärkningar.

– Som det ser ut i dag är det inte kreditupplysning, de kan fortsätta med den verksamhet de har nu, säger Kärnlöf.

Sajten lyder nu återigen under grundlagen och kan fortsätta publicera uppgifter om lagöverträdelser. Sedan maj 2018, när GDPR trädde i kraft, har Datainspektionen tagit emot cirka 750 klagomål mot sajter med utgivningsbevis, till exempel Eniro, Mrkoll, Ratsit, Merinfo och Lexbase. Man vill ha bort sina personuppgifter från sajterna, men sajterna har ingen skyldighet att plocka bort dem. De är grundlagsskyddade genom att de har utgivningsbevis.

Hur ser Datainspektionen på att dessa sajter får utgivningsbevis?

– Vi har många gånger gjort invändningar mot det, att det åsidosätter dataskyddsförordningen. GDPR är ju EU-gemensam för alla länder. Man kan ifrågasätta om vi lever upp till kraven i och med att jag kan köpa ett utgivningsbevis utan att behöva ta hänsyn till GDPR.

Myndigheten anser framförallt att det är integritetskränkande att uppgifter om lagöverträdelser publiceras.

– De söktjänsterna ska omfattas av GDPR och inte av grundlagen.

Företaget delar inte Datainspektionens bedömning och i en kommentar till beslutet skriver Mrkolls vd bland annat att ”Mrkoll.se redogjorde aldrig på individnivå kring huruvida en person hade en betalningsanmärkning eller inte, varför informationen var oanvändbar i ett kreditupplysningsändamål.” Man har inte bestämt sig än för om man ska överklaga beslutet eller inte.”

UTGIVNINGSBEVIS

Myndigheten för press, radio och tv beviljar utgivningsbevis för databaser.
Utgivningsbeviset innebär att man får samma grundlagsskydd för yttrandefrihet som medier har för sina publiceringar på nätet.
Krav som ställs är bland annat att man har en ansvarig utgivare, att databasen är tillgänglig för allmänheten och att den inte kan ändras av någon annan än redaktionen.
Myndigheten ska i sin bedömning inte ta ställning till vad som publiceras, i vilket syfte och vem som står bakom publiceringen

Källa: Myndigheten för press, radio och tv.

Monica om stalkers...

Intervju:
Christer Ottosson, Fredagsmagasinet, Radio Österåker

Den 3 maj 2019.

Se också Sverige idag i SVT om Elisabeth
som var drabbad av en stalker i 40 (!) år innan rättvisan äntligen gjorde sitt.
(Först i programmet)

För jävligt!

Expert: Forskaren Susanne Strand,
docent i kriminologi, Universitetet i Örebro

Tack Tommy Aperia för ljudfilen!

Internetkörkort en mycket god idé.

Jag blir ibland - inte ofta men ibland - uppmanad att läsa något i Folke. Jag delar deras avsky för Flashback så det brukar jag göra om någon föreslår det. I dag hamnade jag på en sida om internetkörkort som lösning på problemet med anonymitet på nätet och vad det ställer till med.

Internetkörkort är en mycket bra idé, tycker jag. Alla skulle vårda sitt språk och ingen utom de allra galnaste skulle roa sig med att förtala andra om de måste stå för det personligen.

Skribenten på Folke utlovar hämnd för oförrätter som drabbat henne på Flashback. Något sådant drivs inte jag av. Ur hämnd kommer ingenting bra. Dessutom är risken alldeles för stor att man i förlängningen bara drabbar sig själv. Det ska bli intressant att följa utvecklingen.

Och jag håller, som sagt, med om att ett krav på internetkörkort - så att ingen kan agera anonymt - vore av godo.

Skribenten på Folke kallar Flashback en illusion. Jag kallar det en sopstation eller avskrädesdike. Sådana gör sig bäst nedgrävda i Glömskans rike. 

Lisa Bjurwald skrev boken: Skrivbordskrigarna

Om Anders Bering Breivik. Hur han blev den han blev?
En person som inte har rört sig i de klassiska kretsarna. Det är ingen som har varit på vit maktkonserter, det är ingen som säkerhetspolisenhar haft koll på på något sätt. Hans radikalisering har skett helt och hållet på internet. Han är ju tyvärr då exempel på den ultimata skrivbordskrigaren. Den som verkligen går hela vägen, går från att vara en normal person och faktiskt går hela vägen till att bli en av Europas värsta terrorister och använder internet som sitt on-line-universitet i stort sett.
han pratar ju precis som alla de här  personerna som jag läser varje dag. Mångkulturismen är en stor fara, islam håller på att ta över Europa. Det är ju ord för ord sånt som jag har läst i kommentarsfält på främlingsfientliga sajter och det är det som är så oerhört otäckt. Vem av alla de här personerna som låter exakt likadant skulle kunna bli nästa Breivik? Vem är det som bara skryter och vem är det som kommer att gå från ord till handling? Han skiljer sig inte. Han är identisk med hundratals andra röster som jag hört (på internet).